Fredrik Reinfeldts skattesänkarlinje vid vägs ände
Minns ni Mona Sahlin? Hon ledde Socialdemokraterna och var oppositionens ledare Mot henne ville statsminister Fredrik Reinfeldt inte debattera eftersom han fruktade att Sahlin skulle “gnälla” på honom.
Minns ni Håkan Juholt? Han ledde Socialdemokraterna och var oppositionens ledare. Mot honom ville statsminister Fredrik Reinfeldt inte debattera eftersom han inte inte visste vad Juholt stod för.
Och så har vi då Stefan Löfven. Han leder Socialdemokraterna och är oppositionens ledare. Mot honom har statsminister Fredrik Reinfeldt inte velat debattera eftersom Löfven inte erkänner att Reinfeldt leder landets enda regeringsalternativ.
Sådär har det hållit på.
Retrolinjen
Nu är det ett år kvar till valet och Stefan Löfven har varit Socialdemokraternas ledare i arton månader.
Men en regnig septembereftermiddag händer det. Statsministern kan tänka sig att möta den socialdemokratiska utmanaren i en, håll i hatten!, duell.
Det ser ut som en tanke. Lite tidigare i dag presenterade regeringen att de kommer att ha med ett femte jobbskatteavdrag och sänkt brytpunkt för statlig inkomstskatt i sin höstbudget - skattesänkningar som kostar 15 miljarder.
Och i debatten med Stefan Löfven försöker Fredrik Reinfeldt piska liv i den retoriska figuren "arbetslinje mot bidragslinje". De nya skattesänkningarna är en satsning på jobben, får vi veta.
Nog känns det lite retro?
I dag är de flesta ekonomer överens om att jobbskatteavdragets eventuella sysselsättningseffekter för länge sedan nått vägs ände.
Efter fyra jobbskatteavdrag har vi en arbetslöshet på över 7 procent. Nya skattesänkningar kommer inte ge några nya jobb. Vad ett femte jobbskatteavdrag däremot kommer att ge är att skillnaderna mellan lön å ena sidan och pension, sjukersättning och a-kassa å andra sidan vidgas än mer. Och det kanske är det som är meningen.
Väljarna ser det
Sänkta skatter är inte vad Sverige behöver. Under lång tid har det satsats för lite i bostadsbyggande, infrastruktur och utbildning. Ett jobbskatteavdrag till gör att resurserna till sådana satsningar minskar.
Väljarna ser det. En absolut majoritet tycker att välfärden försämrats och en försvinnande minoritet tycker att skattesänkningar är prioriterade.
Löfvens jobbskattehållning - Socialdemokraterna är emot det i dag, men inte emot i morgon - är i ljuset av det obegriplig.
Att ändå inte våga gå till val på att ändra ett dåligt beslut framstår som både svårbegripligt och fegt.
Någonstans borde ju S se att det vore trovärdigare att lova att använda Moderaternas skattesänkarmiljarder till saker som faktiskt gör att partiets mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 kommer lite närmre.