Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Den offentliga välfärden en nödvändig investering

Publicerad 2011-10-31

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Få nyheter är så roliga att debattera som de osannolika. Ta till exempel förra veckans lilla bomb, som briserade i Aftonbladet. Varannan mamma vill bli hemmafru!

Här fick Kristdemokraterna äntligen en härlig chans. Se där! Kvinnor har egentligen alltid velat vara hemma.

Statsministern tog också tillfället i akt. Partiets nya image är ju jämställdhet. Alltså ska kvinnor inte vara hemmafruar. Oavlönat ­hemarbete omfattas inte av ­regeringens ­arbetslinje!

Så fick vi än en gång veta att alliansen saknar gemensam familjepolitik. KD vill ha hemmafruar. Moderaterna, däremot, vill ha kvinnor i jobb. Men en sak förenar dem, mitt i striden.

De vill inte tala om vad hemmafrudebatten ytterst handlar om. Sanningen att svenska kvinnor står svikna, med dubbla jobb och en offentlig service som inte räcker till.

Statsministern kräver att kvinnor ska ta ansvar för samhället genom att förvärvsarbeta. Varför kräver han inte också att män tar sin del av samhällsansvaret i hem och familj?

Statsministern talar om vikten av jämställdhet. Men varför försummar han då den gemensamma sektor som en gång byggdes upp för att ersätta hemmafrun?

Det är inte så konstigt att många kvinnor i Sverige lider av dålig hälsa och känner att tiden inte räcker till.

Men lever verkligen drömmen om hemmafrun?

Inte alls, visar det sig. Förra veckans nyhet om hemmafru­trenden faller snabbt ihop, när jag granskar rapporten Sverigemamman 2011, på sajten familjen.se. Rapportens urval är både skevt och litet.

I stället hittar jag forsknings­resultat, som berättar en ­annan historia. Det finns ingen ­växande hemmafrutrend i Sverige. Tvärtom. Allt färre unga kvinnor vill bli hemmafru.

2009 genomfördes studien Familj och arbetsliv på 2000-talet, för tredje gången.

Den visade att drygt 80 procent av kvinnorna vill arbeta lika mycket som sin partner och ­dela ansvaret för hem och barn lika.

Färre än fem procent vill hellre bli hemmafru.

Kanske är det dags att äntligen diskutera annat än drömmen om hemmafrun? Kanske är det dags att förverkliga den jämställdhet, som alla talar om?

Jag föreslår att vi hädanefter ser mäns ansvar för barn och obetalt hemarbete som en del av den svenska arbetslinjen. En jämställd föräldraförsäkring är första steget.

Jag föreslår också att vi ser den offentliga välfärden som en nödvändig investering – inte som en utgift att ständigt spara på.

Utan bra offentlig service faller jämställdheten som ett korthus.

Lena Sommestad