Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Helge

Slutfejkat: MP har hjärtat till vänster

VALJUBEL Miljöpartiet firar fortfarande efter framgångarna EU-valet i förra veckan.

Snart en vecka har gått sedan Europaparlamentsvalet, men ännu firar Miljöpartiet.

De har anledning. De blev faktiskt landets näst största parti och i går morse stod det klart att partiet får skicka fyra parlamentariker till Bryssel.

MP inget mittenparti

I helgen samlas MP i Göteborg för att fastställa sitt valmanifest och jubelfesten lär fortsätta. Men det är inte Sveriges näst största parti som möts. Däremot är det utan tvivel det näst största partiet i en kommande vänsterregering.

Våren 2014 är MP:s prat om tredje kraft och mittenparti som bortblåst. Moderaternas dalande opinionssiffror, väljarnas ökande missnöje med regeringen och de borgerliga småpartiernas prekära läge har gjort det lätt för MP att agera opposition.

Det verkar också ha gjort det lättare för dem att ta på sig en roll de tidigare skydde: Den som grönt vänsterparti.

Miljö, feminism och individualism är fortfarande det partiet samlas kring. Känslan är fortfarande att man står för något annorlunda, tar tillvara på oron och missnöjet med hur vi organiserat vårt samhälle.

Utspelen har gett effekt

Samtidigt ser vi något annat. De miljöpartistiska utspelen har ofta en tydlig vänsterprofil, förslagen som läggs utformas för att attrahera både vänster- och mittenväljare. Rent sakpolitiskt - som bland annat i friskolefrågan - har de till och med lagt sig till vänster om socialdemokratin.

Det ger uppenbart effekt.

MP har vuxit stadigt sedan Åsa Romson och Gustaf Fridolin tog över, och nu säger fyra av tio svenskar att de tänker rösta på antingen S eller MP - partier som pekar ut varandra som samarbetspartners efter valet.

I söndags varnade statsministern för ”den nya vänster” som växte fram och buntade därmed ihop MP med Fi och Vänsterpartiet.

Inför Miljöpartiets kongress har olika högerorienterade lobbyorganisationer försökt varna för hur farlig partiets politik är.

Det här är en angreppsstrategi som nog både Fridolin och Romson välkomnar. Främst för att det inte lär bita, av det enkla skälet att det är verkligheten som svängt MP åt vänster.

Underlättar samarbete

Dåliga skolor, växande klyftor, välfärd som inte håller måttet och massarbetslöshet har gjort det nödvändigt för de gröna att sluta låtsas som att de är ett mittenparti.

Konflikter med S saknas förstås inte, men kanske kan det framtida samarbetet bli en aning mindre friktionsfritt när bägge partierna faktiskt förstår att de hör hemma på vänsterkanten.

Följ ämnen i artikeln