Sexig julreklam kan inte lagstiftas bort
Julen har redan kommit till varuhusen här i Stockholm. Var på Åhléns häromdagen och smög runt lite bland glitter och blinkande renar. Julen avnjuts bäst på det sättet, i all ensamhet några veckor före advent. Då det fortfarande bara är förväntan.
Så snart allhelgonahelgen passerat drar hysterin i gång och man blir genast övermätt.
I advent är hela tunnelbanan tapetserad med kvinnokroppar för underkläder säljs mest till jul. Det är spetsar, siden och väldigt mycket hud. På varenda reklamplats över landet ser vi långa ben och photoshoppade kvinnomidjor.
Julen är tradition och genast blir könsrollerna stereotypa. Det är sex under julgranen eller så får kvinnan stå framför spisen i rödrutigt förkläde och röra om i grytan.
Ja, ni förstår övermättnaden och det är riktigt uppiggande att se Kvinnolobbyns kampanj mot sexistisk reklam. Lobbyn är en paraplyorganisation för många olika kvinnoförbund som just nu driver en kampanj mot könsdiskriminerande reklam.
Kvinnor ska inte sexualiseras, varken till jul eller vid något annat tillfälle under året. En undersökning som lobbyn låtit göra visar att unga människor uppfattar att kvinnor visas upp som passiva, svaga, avklädda och sexualiserade. Män, däremot, de är aktiva, starka och mäktiga. Reklamen bekräftar och legitimerar den rådande maktordningen.
Unga tjejer ser dessutom underklädeskvinnorna och fattar inte att bilderna är manipulerade – att ingen människa kan se ut så där – och resultatet blir sviktande självkänsla med ätstörningar som följd.
Kvinnolobbyn gör ett utmärkt arbete, både som upplysare och uppviglare. Men sedan kommer kravet på lagstiftning mot sexistisk reklam och då blir det genast mer komplicerat. Även S och MP drev lagstiftningen
i valrörelsen och den förra regeringen tog fram ett lagförslag, även om det stoppades i byrålådan.
För vilken överdomare kan bestämma hur en godkänd kvinnokropp ska se ut? Och om reklamen sätter upp en kroppsnorm, skulle då staten stå för en annan? Och var går i sådana fall gränsen mellan konst, reklam och journalistik? Nyligen försökte Storstockholms lokaltrafik förbjuda en affisch för Millesgårdens utställning om Pompeji. Tvåtusen år gammal erotik!!
Vi kan inte ha någon sådan censur. Lagstiftning är ingen quick fix, inte crescendot på en lyckad kampanj. Vi måste vara mer uthålliga än så.
I Sverige har vi alltid löst stora samhällsproblem i förhandlingar. Vi har organiserat oss i fackförbund, kvinnoförbund, som konsumenter och hyresgäster. Det är de många människorna som förändrat och förändrar samhället, som bestämmer vilken sorts jul vi ska fira. Det är kvinnolobbyn och inte riksdagen som har det avgörandet i sina händer.
Det är den eviga, dagliga kampen för ett bättre samhälle som till slut gör skillnad. Så låt oss börja med att bråka om de där sexistiska julaffischerna.