Hot mot politiker är ett hot mot oss
Enligt Brottsförebyggande rådet har var sjätte politiker utsatts för ett hot. Var tionde säger att de undviker att prata om eller att engagera sig i frågor man upplever som ”känsliga” därför att man tidigare blivit hotad eller trakasserad.
I går presenterades en ny undersökning om hur man ska komma till rätta med politikerhoten.
På regeringens uppdrag har chefsåklagare Torsten Angervåg granskat samtliga domar om hot och våld mot politiker sedan år 2000. Angervåg menar att brottsutredarna sällan ser det politiska motivet i en gärning. Man missar att hot och våld också riktas mot det demokratiska system politikerna företräder.
I utredningen föreslår man bland annat att en egen brottskod för hot och våld mot förtroendevalda införs. Att fall där politiker hotats eller utsatts för brott ska hanteras av specialåklagare föreslås också.
Demokratiminister Birgitta Ohlsson, som tog emot utredningen, tar slutsatserna som intäkt för att det krävs en särskild lagparagraf om brott mot förtroendevalda.
Hon har en viktig poäng. Redan i dag så straffas våld mot tjänstemän hårdare än våld mot en privatperson. Varför? Jo, för att rättssamhället ser att hot och våld riskerar att störa tjänstemännens arbete i samhällets uppdrag. Hot mot de politiker som fattat besluten tjänstemännen utför straffas i dag inte lika hårt.
Det är orimligt att förtroendevalda ska ha sämre skydd än tjänstemän.
Hot mot politiker är en sorts brottslighet som hotar vårt samhällssystem. Om människor inte vågar ställa upp i val eller ta förtroendeuppdrag är det ett allvarligt demokratiskt problem.
Att tillåta att en politisk miljö växer fram där politiker bedriver självcensur, inte vågar uttrycka sina åsikter eller underviker vissa frågor för att de väcker hotfulla reaktioner vore ödesdigert.
Man får bli arg på politiker, men ingen ska behöva vara rädd för att vara politiskt aktiv.