Folk dör under stockholmarnas fötter
Under stockholmarnas fötter växer den fram, Citybanan.
En sex kilometer lång pendeltågstunnel under huvudstadens centrum för en kostnad på 17 miljarder kronor. När banan är färdig kommer tågen från och till Stockholm kunna gå oftare och förhoppningsvis hålla tidtabellen bättre.
Citybanan är också nu en mängd olika arbetsplatser. Åtta olika företag - däribland jättar som Peab och NCC - har entreprenad på bygget och det myllrar av arbetare i de olika underentreprenörerna.
En stor arbetsplats innebär också risker för fall, ras och andra olyckor. Men i bygget av Citybanan är döden och skador alldeles särskilt närvarande.
I samband med byggandet har fem personer dött i samband med olyckor. Så sent som i juni i år omkom en vvs-montör när han föll från en stege under arbete vid Riddarfjärden.
Men dödsfallen hade kunnat vara många fler.
Sedan 2008 har 280 olyckor inträffat på bygget av Citybanan, 88 av dem har lett till sjukskrivning.
Otryggast är osäkrast
Nu har tidningen Byggnadsarbetaren granskat de allvarliga olyckorna på miljardprojektet och avslöjar att dödstalen hade kunnat vara det dubbla och att ett flertal personer på bygget överlevt genom tur och tillfälligheter.
Enligt facket Byggnads sker det i genomsnitt 5-9,5 arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar inom bygg- och anläggningsbranschen. Vid Citybanan ligger samma siffra på 15,5 olyckor.
Varför ser det ut så här?
Dagens byggbransch präglas av långa kedjor av underentreprenörer. Så när statliga Trafikverket ger ett svenskt bolag i uppdrag att bygga en tunnel under Stockholm så kan det svenska bolaget lägga ut jobbet på underentreprenörer. Och de entreprenörerna kan i sin tur skicka jobbet vidare till nya entreprenörerna. Och dem har staten inte haft någon koll på eller något ansvar för.
I träsket av underentreprenörer och bemanningsbolag delas arbetsmiljöansvaret för den anställde av det uthyrande bemanningsföretaget och av företaget som hyr in arbetskraft. De anställda får typiskt varken utbildning eller skyddskläder. Så hamnar arbetsmiljöfrågorna mellan stolarna och ingen tar ansvar. De med osäkrast anställningar är de mest utsatta.
Inga nya pengar
Fack och myndigheter besöker då och då byggen. Missköts de kan det resultera i åtgärdskrav och hot om vite om arbetsmiljön inte förbättras.
Trots det kan entreprenaderna fortsätta i stort sett som förut. Den myndighet - Arbetsmiljöverket - som kan stoppa de livsfarliga arbetena inte har resurser att följa upp och verkställa svensk lagstiftning.
När den borgerliga regeringen tillträdde 2006 fick arbetsmiljöarbetet snabbt stryka på foten. Arbetslivsforskningen prioriterades bort och man skar ner resurserna till arbetsmiljöinspektioner. I dag når Sverige inte ens upp till den internationella arbetsorganisationen ILO:s rekommendationer på en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda.
Och i regeringens nya budget finns det över huvud taget inga nya satsningar på arbetsmiljöområdet.