Jämställdhet inget för Kristina Alvendal

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vård av eget barn är en näringsverksamhet. Åtminstone om man frågar moderaterna i Sollentuna och Nacka. De vill införa kommunalt vårdnadsbidrag genom att familjerna startar ”familjedaghem” hos sig själva.

Folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Carl B Hamilton är kritiska: ”Det egna barnet betraktas som familjens affärsidé och att tillverka och vårda egna barn ses som vilken annan produktion som helst”, skriver de i Dagens Nyheter.

Fast mest är de emot vårdnadsbidrag för jämställdhetens skull. Det krävs ingen Einstein för att räkna ut att det är kvinnorna som kommer att syssla med näringsverksamheten vård av eget barn. Det går på tvärs med kvinnans ”frihetsfundament att skapa en yrkes­identitet, att tjäna egna pengar och att sörja för sitt eget uppehälle”, skriver Ohlsson och Hamilton.

Birgitta Ohlsson är en av Sveriges mest genomtänkta feminister. I den borgerliga alliansen ska hon dra åt samma håll som Kristina Alvendal, moderaternas nya taleskvinna i jämställdhetsfrågor.

Hur ska det gå? I Svenska Dagbladet säger Alvendal att hon aldrig har känt av några manliga maktstrukturer. Feminist är hon inte: ”Jag tror att de flesta kvinnor och tjejer inte bryr sig så mycket om sådana etiketter.” Delad föräldraförsäkring och varannan damernas i politiken avfärdar hon som onödig symbolpolitik.

Moderaternas nya taleskvinna i jämställdhetsfrågor verkar alltså komplett ointresserad av, för att inte säga okunnig om, jämställdhetsfrågor. Man frestas att citera den moderata riksdagsledamoten Lena Adelsohn Liljeroth. ”Jämställdhet har fått ett löjets skimmer”, konstaterade hon i DN i höstas.

Alvendals ointresse för jämställdhet är inte så konstigt. Klassiska moderater gillar inte att erkänna strukturell överordning och underordning. Dom tror inte på sånt. Dom tror, hårdraget, att varje människa är sin egen lyckas smed.

Då passar det inte att konstatera att vissa människor har fördelar, eller nackdelar, bara på grund av sitt kön, sin etnicitet eller sexualitet. ”Strukturer? Bah! Vi är alla individer!”

Med det synsättet kan man inte kräva av samhället att det ska försöka jämna ut könsorättvisorna. För människor sköter sig så bra själva. Politikerna ska inte lägga sig i.

Man behöver inte vara moderat i den klassiska tappningen för att säga nej till feminismen. Det räcker med att vara konservativt lagd. Att någonstans djupt därinne tycka att det där med kvinnors och mäns olika villkor, det är väl inte så farligt. För kvinnor och män ÄR ju olika. Det är därför dom tänder på varandra.

Jag tror att moderaterna har valt Kristina Alvendal för att dom vill nå dom konservativa. Efter ett år med ”Könskriget” och stormen kring feministiskt initiativ känner moderaterna att nu är det smart med en jämställdhetstaleskvinna som inte ger så mycket för jämställdhet. Som mest är förbaskad på alla jobbiga elitfeminister. För folk vill ha ordning och reda, dom orkar inte med mer feministtjafs.

Moderaterna i Nacka och Sollentuna står för den antifeministiska praktiken. Kristina Alvendal bidrar med retoriken.

Åsa Petersen