Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Brynolf

Får jag fresta med en faktafri valrörelse?

Carina Nilsson

Altartavlan i Vårdklockans kyrka i Visby föreställer en soluppgång över stilla hav.

I förgrunden hänger en räddningsboj på en stolpe, en bild som sprider en varm känsla

i hjärtat, av trygghet och omtanke. Utan religiösa symboler fångar den kärnan i det kristna budskapet: tron, hoppet och kärleken.

Framför altartavlan stod Malmös kommunalråd Carina Nilsson (S) en onsdag i juli och bar falsk vittnesbörd mot sin nästa.

Utanför öste regnet ner och ett hundratal intresserade hade samlats för att diskutera framtidens socialdemokratiska migrationspolitik.

Om Sverige inte infört den nya migrationspolitiken kunde 500 000 människor ha kommit hit på ett år, berättade kommunalrådet. Förändringarna var nödvändiga för att stoppa flyktingströmmen och rädda välfärden.

Sen gick Carina Nilsson för att hinna med ett flyg.

Kvar i rummet fanns många frågor.

Siffran 500 000 är magisk.

Den är nämligen påhittad.

Kommunalrådet har tagit den högsta veckosiffran för antal asylsökande någonsin och dragit ut kurvan för ett helt år.

Per Gudmundson på SvD:s ledarsida räknade i höstas på samma sätt ut att fem miljoner asylsökande kommer de

närmaste åren.

Det är ”oseriöst att utifrån ett extremvärde räkna fram en trend. En Volvo som gör 0–100 km/h på tio sekunder kommer spräcka ljudvallen på två minuter – eller inte.” kommenterade nationalekonomen Sandro Scocco i Magasinet Arena.

Flyktingströmmen stoppades sent i höstas när Europa började stänga den så kallade västra balkanrutten. Hur de tillfälliga uppehållstillstånd riksdagen beslutade om den 21 juni, ett halvt år senare, åstadkom detta gick aldrig Carina Nilsson in på.

Men det hade varit intressant att höra – politik har annars sällan effekt bakåt i tiden.

Och frågan är nog trots allt om inte ungersk taggtråd och turkisk kustbevakning också haft lite betydelse.

I USA har de börjat prata om fenomenet ”post-truth-politics”, faktafri politik.

För politiker som Donald Trump eller Boris Johnsson är sanningen oväsentlig, det viktiga är att

berättelserna berör, att de övertygar. Siffran 500 000 flyktingar är lika osann som lämnasidans kampanj inför brexitomröstningen.

Där hävdade de att 70 miljoner turkar skulle komma till Storbritannien om Turkiet gick med i EU, men utelämnade att det inte är aktuellt.

Det blev inget vidare trevligt politiskt samtal och till slut

var gränsen mellan sanning och fiktion helt upplöst.

Känns det frestande med en liknande valrörelse i Sverige?

Frågan är hur den faktafria politiken i längden påverkar det politiska samtalet och om vi verkligen har råd med ännu lägre förtroende för politiker.

Självklart får människor välja vilka åsikter de vill, men vad gör vi när allt fler väljer sina egna

fakta?

Följ ämnen i artikeln