De säljer sig själva och kungahuset
Om medlemmar av kungafamiljen begår våldsbrott eller säljer sina bröllop till högstbjudande – varför ska vi då ha ett kungahus?
Den frågan ställer sig många norrmän i dag.
Prinsessan Märtha Louise och shaman Durek Verrett har sålt bildrättigheterna till sitt bröllop till streaming-giganten Netflix och brittiska magasinet Hello.
Resten av ”packet” får stå och trampa vid röda mattan och ta de bilder de kan få av brudparet och gästerna.
Märtha Louise och Durek avskyr den norska pressen. De anser att de blir baktalade och feltolkade. De avskyr i stort sett all press – förutom de som betalar bra.
Pengarna från de stora mediehusen rasslar nog skönt i fickan när notan för det fyra dagar långa bröllopet ska betalas.
Det är inte billigt att gifta sig.
Det här är inget officiellt kungligt bröllop och därför får paret göra som de vill kan man tycka. Dessutom avsade sig prinsessan, i samråd med sin pappa kung Harald, alla kungliga uppdrag 2022.
Hon är alltså inte längre en del av det norska kungahuset, det vill säga den officiella delen av den kungliga sfären.
Men hon är fortfarande en del av den kungliga familjen. Och vad hovet än säger så kommer kungahuset att färgas av allt som Märtha Louise säger och gör.
2019 satte kungen ner foten efter att hans dotter gång på gång använt sin kungliga titel för att tjäna pengar. Det är en trend hon fortsatt med.
Det är övertramp som ett kungahus inte har råd med.
Statscheferna och deras familjer avskyr att betraktas som kändisar. Om då någon i familjen beter sig som en influencer och säljer sin titel och status för pengar, då måste regenten sätta stopp.
Men problemet är att folk inte skiljer på kungahuset och kungafamiljen även om hovet envist sliter sitt hår för att förklara skillnaden.
Genom att påpeka att Marius Borg Høiby inte tillhör kungahuset kan man skapa en distans mellan statschefen och det grova våldsbrottet. Några kommentarer kommer inte att ges.
Men frågan är hur länge den tysta strategin håller?
Hovet och kungafamiljen är mycket medvetna om vilket problem de står inför.
De kan inte styra rapporteringen kring skandalerna. Det väntar en rättsprocess där en medlem av kungafamiljen kommer få stå till svars för att ha misshandlat sin dåvarande flickvän.
De kan inte heller kontrollera prinsessan och shamanens bröllopscirkus.
Dessa händelser pågår dessutom ända in i framtiden eftersom de för alltid är inskrivna i historieböckerna.
Vi befinner oss i en brytpunkt i historien där kungligheter som saknar politisk makt söker sin relevans på andra sätt.
Den yngre generationen som står långt från tronen söker sig till sociala medier och privata bolag som kan trygga deras inkomst.
Men de vill samtidigt inte förlora den status och anseende de har som kungligheter.
Brittiska prins Harry är ett utmärkt exempel på detta. Han ansåg sig ha rätt att skriva under miljonkontrakt med Spotify och Netflix samtidigt som han ville fortsätta skaka hand med utländska dignitärer i Storbritanniens namn.
Det går inte an och Harry förlorade sin plats i kungahuset.
Ingen ska kunna tvivla på att ett kungahus är opartiskt. Det är en garant för att folk ska acceptera att lägga skattepengar på en familj i generationer.
Prinsessan och shamanens bröllopsfestligheter började med ett välkomstparty med klädkoden ”sexy and cool”.
Brudparet bar matchande rosa kläder, hon en halterneck-klänning och han en kostym – som självklart kommer från prinsessans modeföretag.
Allt kan säljas.
Men allt har även ett pris.
Förtroendet för det norska kungahuset har sjunkit drastiskt.
Man rasar över parets girighet, shamanens chockerande uttalanden genom åren och Märthas brist på respekt för sin familj.
Brudparet är oerhört medvetna om att det är den kungliga statusen som skapar affärsmöjligheter och status. Det är därför ingen slump att prinsesstiteln gång på gång dyker upp i kommersiella sammanhang.
Det är kanske dags för kungen och kronprinsen att sätta sig ner och tala allvar med prinsessan och shamanen igen.
Om nu paret ids lyssna.
