Sex, torskar och surrogatmorsor

Ulrika Stahre

Drastisk och överrumplande humor i Sara Hanssons nya seriealbum

helskärm

SERIER ”Jag delar inte dina åsikter och jag är inte beredd att felcitera Voltaire för att legitimera extremhögerns utrensning av invandrare, kommunister och homosexuella” inleder Sara Hanssons seriealbum Torskarnas pride­parad (Galago). Broderad i tre färger, komplett med en liten ros i nederkanten skapar texten ett koncentrat av Sara Hanssons säregna humor: vardagsnära, drastisk, överrumplande. Det starka sambandet mellan text och bild framgår dock inte.

Att ägna sig åt framför allt feministisk kunskapsproduktion har i serievärlden blivit samma sak som att teckna en föreläsning, där olika debattörer och röster från det förflutna ges en sorts gestalt för att sedan göras ner. Sara Hansson tar sig an inte bara titelspårets torskar utan också surrogatmödraskap, sexmoral, arbete.

Maktanalysen är konsekvent, och med till synes enkla medel - oftast teckningar ritade med sammanhållna linjer, ibland collage - bygger Sara Hansson ett begripligt universum. Det självständiga tänkandets långa armar och ben vindlar i serierutorna - som om friheten tagit form och blivit kropp, kroppskänsla.