”Pizzabuffén” ett taffligt montage
Saknar tydlig knorr
Samma dag som Elisabeth Ohlson Wallins montage, med en pizzatäckt Camilla Henemark utlagd framför kungen och hans kompisar, publiceras lite varstans i pressen kommer en annan nyhet. I Serbiens huvudstad Belgrad hotas pridefirandet av nationalister som provoceras av den Ecce Homo-utställning som ska öppna där. Två gånger Ohlson alltså. Ecce Homo är en serie varma, positiva fotografier som skildrar en parallell verklighet, där kristenhetens urscener klivit in i hbtq-världen. Kungabilden är ett satiriskt kungakritiskt montage, som också det delvis bygger på en kristen bildtradition.
Lika mycket som jag gillade och fortfarande gillar Ecce Homo, lika svårt har jag för montaget. Det är taffligt gjort och oklart i sin komposition. En nattvardsbild, med kungen på Kristus plats. Men där slutar likheterna och ingenting i bilden motiverar egentligen hur den är uppbyggd.
Inklippet av Silvia grumlar definitivt helheten. Det gör att bilden förvandlas från kritik av den kombinerade mans- och klassmakt som själva middagens berättar, till att bli en allmän kritik utifrån de senaste årens mediestormar.
Framför allt är montaget kyligt och humorlöst. Allt det som Ecce Homo inte var. Om man vill skapa satir räcker det inte med att framställa sina måltavlor som en sämre sorts människor. Något annat måste till. En skruv, något oväntat. Och, som sagt, humor.
Som republikan skulle jag förstås önska en annan sorts, mer principiell, kamp mot monarkin.
