Egypten återvinner såväl sopor som fångar
Klimatmötets värdland tystar miljöorganisationer och regimkritiker
Längs den alldeles nybyggda strandpromenaden vid Nilen i centrala Kairo står tunnor för sopsortering utplacerade. Skyltarna som visar vad som ska slängas var må ha försvunnit men kärlen vittnar ändå om ett av den egyptiska regimens prioriterade områden inför det pågående klimattoppmötet, sopsortering och återvinning.
Tadweer är det arabiska ordet för återvinning av sopor. Nyligen har samma ord börjat användas i en helt annan kontext, nämligen om politiska fångar. Här står tadweer för något som blivit allt mer vanligt förekommande i Egypten – att någon som häktats eller fängslats tilldelas ett nytt straff eller en ny häktningsperiod innan den första har löpt ut. Fångarnas inlåsning blir till en cykel som aldrig tar slut, likt ett kretslopp. Men inför klimattoppmötet i Sharm el Sheikh har den egyptiska regimen inte bara återvunnit sopor och politiska fångar, den har även lärt sig skapa energi av dem.
Extrem värme och höjda vattennivåer är två exempel på hur den globala uppvärmningen, som redan påverkar Egypten i dag, kommer att få allt mer långtgående konsekvenser.
Utöver effekterna av den globala uppvärmningen lider egyptierna också av konsekvenserna av inhemska miljöskador. Journalister, forskare och aktivister som belyst miljöfarorna med regimens exploatering av öknen, eller med militärens verksamhet i stenbrott, vattentappningsanläggningar och cementfabriker har tvingats i exil, hotats, har fått sin finansiering indragen eller på andra sätt tystats.
Det framgår i en rapport från Human rights watch som påpassligt nog inte går att läsa här i Egypten eftersom de, likt många andra människorättsorganisationer och oberoende medier, har fått sin hemsida blockerad.
Sedan militärkuppen 2013 har Egypten fängslat och häktat runt 60 000 personer av politiska skäl
Men det är inte bara miljöorganisationer som tystats. Sedan militärkuppen 2013 har Egypten fängslat och häktat runt 60 000 personer av politiska skäl. En stor del av dessa hålls i förvar på obestämd tid i väntan på en formell dom. Den mest uppmärksammade fången i Egypten just nu, och symbolen för Egyptens usla förhållande till mänskliga rättigheter, är demokratiaktivisten Alaa Abdel Fattah som har suttit fängslad till och från sedan 2014 på grund av sitt aktiva deltagande i den egyptiska revolutionen 2011 och sina fortsatta krav på politisk förändring i Egypten.
I söndags inledde han en slutlig upptrappning i den hungerstrejk som pågått sedan april. Han har slutat dricka vatten och riskerar att dö vilken dag som helst. Människorättsorganisationer bedriver en intensiv kamp för hans frigivning under det pågående toppmötet.
När vissa miljöfrågor tystats ner har andra i stället lyfts upp. I regimens nya klimatstrategi premieras frågor rörande klimatfinansiering, förnyelsebar energi, sophämtning och återvinning. Egyptens miljöminister Yasmine Fouad, tillika en av ordförandena för COP27, har under de senaste åren fokuserat på avfallshantering. Hittills har arbetet främst handlat om att underlätta för privata företag att ge sig in i avfallshanteringsbranschen med målet att förvandla Egyptens enorma överskott av sopor till energi.
Men Egypten har också på senare tid försökt etablera sig som företrädare för Afrika och i den rollen har ministern förklarat sina storslagna planer på att öka andelen återvunna sopor på den afrikanska kontinenten. Målet är att vid år 2050 ska hälften av alla sopor i Afrika återvinnas, förbrännas och bli till energi.
Kanske inspirerad av sin miljöministers kretsloppsambitioner instiftade president Abd al-Fattah al-Sisi nyligen vad han kallar ett nationellt program för dialog, där han bjöd in oppositionspartier till samtal. För att visa att regimen är villig till eftergifter i dessa samtal har presidenten kunnat använda sig av sina politiska fångar, och har benådat 766 av dem. Den eftergiften har gett effekt även utanför dialogforumet. USA hotade nyligen att hålla inne det militära biståndet till Egypten på grund av landets bristande mänskliga rättigheter. Men efter frigivningarna gick de till slut med på att ge Egypten nästan hela biståndsbeloppet.
Hittills har 150 personer gripits, misstänkta för att organisera protester under toppmötet
Internationella människorättsorganisationer har också välkomnat frigivningarna. På ett möte i söndags, hos en egyptisk organisation som jobbar med rättighetsfrågor, sa Agnés Callamard, generalsekreterare för Amnesty International, att hon ser positivt på frigivningarna. Men hon lade till att hon inte låter sig luras när regimen ger med ena handen och tar tillbaka med den andra.
Callamard syftade på mängden frihetsberövanden i Kairo de senaste dagarna. I ett försök att städa upp inför klimattoppmötet har polis och säkerhetstjänst ökat sin närvaro i centrala Kairo, hem har genomsökts och många har stoppats och fått sina telefoner genomsökta. Hittills har 150 personer gripits, misstänkta för att organisera protester under toppmötet. Några av de benådade fångarna har också gripits igen.
De som nu häktas och fängslas under toppmötet kommer troligtvis även de att källsorteras och sparas i fångenskap under oviss tid. En bråkdel av dem kanske sedan används som energi och benådas i framtida biståndsförhandlingar, dialogprogram och toppmöten. I det kretslopp som president Sisi har skapat är det svårt att vara annat än cynisk. Det enda hoppet för förändring just nu är att Alaa Abdel Fattah överlever de närmaste dagarna och att han friges. Kanske skulle det kunna leda till riktig energi för de som fortfarande tror på ett bättre Egypten.
Helena Hägglund är frilansjournalist och doktorand i journalistik och har bevakat Egypten sedan 2011.