Chocknotan för bonusfloppen: 200 miljoner kr
Morot på 12 000 kr till Sfi-studenter avvecklas efter tre år
För tre år sedan införde regeringen den så kallade Sfi-bonusen. 150 miljoner kronor senare ska den nu avvecklas, eftersom den inte fungerar. Det är pengar som får skrivas på den ideologiska dogmatismens konto.
Sedan 2010 har Skolverket via kommunerna betalat bonus till dem som snabbt tar sig igenom sina studier i Svenska för invandrare, Sfi. Upp till 12 000 kronor kan man få.
Tanken var att locka fler att plugga Sfi och att de skulle lägga manken till för att snabbt bli klara med studierna.
Och, får man nog tänka sig, att sända en signal till svenska folket om att Sfi-studenterna borde skärpa sig. Det fanns, påstod integrationsminister Nyamko Sabuni ”en kultur” inom Sfi, som gjorde att folk dröjde för länge med att ta examen. Bonusen skulle sätta fart på dödköttet.
Samma ideologiska övertygelse om ”bidragstagarnas” lättja, alltså, som legat bakom bland annat reformerna av a-kassan och sjukförsäkringen.
Om problemet verkligen hade varit bristande motivation hos studenterna, så hade det förstås varit logiskt med en morot. Men enligt Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet, finns ingen forskning eller erfarenhet som tyder på att motivation är problemet. Och flera internationella studier av liknande bonussystem visar små eller inga effekter.
Samtliga remissinstanser som vet något om utbildning gick i taket. Skolverket trodde inte på idén alls, och undrade bland annat hur motivationen skulle påverkas hos alla dem, till exempel analfabeter, som inte hade en chans att få bonusen? Motivationen är inte problemet, sa Lärarförbundet, och förslaget belönar dem med en gedigen utbildningsbakgrund och modersmål som liknar svenska. Medan de med sämst förutsättningar inte har en chans. Nationellt Centrum för Sfi fastslog att förslaget vilade på ideologisk grund snarare än vetenskaplig.
Regeringen slog dövörat till. Men för att testa idén genomfördes den först i 13 kommuner. Detta pilotprojekt skulle, klokt nog, studeras av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Men sedan kunde Sabuni inte bärga sig. Utan att vänta på IFAU:s utvärdering beslutade hon att storsatsa. Den 1 september 2010 blev Sfi-bonusen nationell.
Den misstänksamme skulle här kunna få för sig att man avsiktligt skyndade på processen, just för att inte behöva ta hänsyn till IFAU:s potentiellt nedslående studie och i stället kunna visa handlingskraft i valrörelsen. När IFAU-rapporten sedan dimper ner, i december 2012, är resultatet smått katastrofalt. Endast i en av de 13 kommunerna, Stockholm, gav bonusen några mätbart positiva effekter. Det var en formidabel flopp. Ideologin stämde inte med verkligheten.
Då, om inte förr, borde någon dragit i nödbromsen. Men det är först i september i år som regeringen kryper till korset och beslutar att avveckla Sfi-bonusen.
Hittills har Skolverket enligt färska beräkningar betalat drygt 135 miljoner i bonus till Sfi-studenter, samt ytterligare 12,6 miljoner för att täcka kommunernas administrationskostnader. Till det ska läggas 600 000 om året för Skolverkets omkostnader. Det lär ju bli ytterligare några miljoner under hösten, och för 2014 har regeringen avsatt 50 miljoner till. Gissningsvis landar därför totalkostnaden för experimentet på över 200 miljoner kronor - pengar som annars kunde ha använts för att till exempel anställa hundra nya Sfi-lärare.
Reformens enda förtjänst är att en handfull kommuntjänstemän och någon person på Skolverket sysselsatts med administration i några år.