Dags att öppna arkivet, kungen
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2016-03-17 | Publicerad 2016-03-16
Bernadottes sitter på viktigt källmaterial om tidigare monarker
I mitten av oktober 1863 skickades läkaren Sven Erik Sköldberg ut på lång resa för att studera de senaste framstegen inom den militära sjukvården. Första stopp var staden Genève, där den unge affärsmannen Henry Dunant tillsammans med några välmenande medlemmar av den lokala medelklassen kallat till ett möte. Sköldberg kom tillbaka som en förändrad man, och övertygad aktivist i den internationella rörelse som senare kom att kallas Röda korset.
Men den svenska militären var inte lika imponerad. Under de närmaste åren var Sköldberg invecklad i en rad kontroverser med det gemensamma temat att generalerna på olika sätt försökte tämja hans engagemang. Då gick han till kungs. Han skrev en bok, gav den till Karl XV och vädjade till hans samvete.
Eller rättare sagt, det är vad han påstår själv. Det är också den historia som Röda korsrörelsen förmedlar. Men om den är sann vet vi inte, och kommer inte heller att få veta.
Jag är sedan många år professionell historiker och slutför just ett projekt bekostat av Vetenskapsrådet (den myndighet som finansierar huvuddelen av svensk forskning). Som ett led i detta har jag bett att få tillgång till material i det Bernadotteska familjearkivet, bland annat Karl XV:s audiensböcker. Men jag fick inte det. Beslutet saknar motivering och kan inte överklagas. Över arkivet bestämmer kungen. Andra kan besluta i hans ställning, men han har sista ordet.
Jag vill inte vara så konspiratorisk att jag tror att beslutet skulle ha att göra med att jag för fem år sedan tillsammans med Kalla faktas redaktion avslöjade kungens svärfars nazistiska förflutna. Tvärtom skulle jag välkomna att stiftelsen och hovet entydigt förklarar att detta inte har med saken att göra (och i stället motiverar sitt beslut). Kalla faktas Johan Åsard har tidigare visat hur drottningen med ryktesspridning försökt påverka min karriär, och vi behöver inte fler exempel på hur kungafamiljen angriper yttrandefriheten och lägger sig i myndighetsutövning (som forskning är).
Men det är ändå orimligt att en enskild familj har möjlighet att påverka våra kunskaper om de senaste två hundra årens historia. Bernadottearkivet innehåller stora mängder viktigt källmaterial om den makt som monarkerna faktiskt hade, även över utrikespolitik och krig och fred, och det är inte vettigt att jag och mina kollegor i vår yrkesutövning ska vara utlämnade åt en familj som alldeles uppenbart saknar både mänsklig och politisk mognad för att utöva den sortens makt.
Mats Deland, docent i historia vid Uppsala universitet