Hasselbladspriset till Robert Adams
Hasselbladspriset, eller som det heter i sin helhet: Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi är ett av de större konstpriserna i pengar räknat. En halv miljon får pristagaren och en utställning får publiken. Sedan 1980 har stiftelsen pumpat upp sitt pris och med hjälp av både ganska spektakulära tillkännagivanden (i år dock bara en liten film på webben) och en gedigen priskommitté. Det lite märkliga händer att Hasselblad, som ju både är ett privatnamn och ett företagsnamn, står för tradition (kameran, hantverkskunnandet) medan priset vill uttrycka aktualitet. Eller vill det?
Den 29:e Hasselbladspristagaren är Robert Adams, verksam i nordvästra Oregon, USA. Han har sedan 1970-talet konsekvent fotograferat landskap och bebyggelse i den amerikanska västern. Det är svartvitt foto, kontrastrikt, nedtonat och i någon mening ”objektivt” – i betydelsen att det dokumenterar utan att söka effekter. Eller som motiveringen lyder:
”I en tid då fotografin har förändrats och fragmenterats har han renodlat och på nytt bejakat dess inneboende språk och använt arvet från den modernistiska fotografins 1900-tal för sina egna, högst originella syften.”
Adams fotografier är utan tvekan intressanta, poetiska i sin stillhet och tystnad. Människans spår i naturen blir till stora antropomorfa betraktelser och inlägg i miljödebatt. Det mänskliga tar – på gott och ont – aldrig slut. Och fotografi är förstås fortfarande ideologi. Som en i raden av Hasselbadspristagare fyller Adams självklart den traditionella kostymen.
