Pioner – lättskötta nybörjarblommor
Uppdaterad 2018-08-29 | Publicerad 2018-03-28
Pioner – finns det något mer romantiskt? Stora, doftande och alldeles underbara. Här är deras resa från kejsarpalatset i Kina till svenska bondträdgårdar.
Falu rödfärg, snickarglädje, doftande syrenberså och så en stor generöst blommande bondpion. Så ser bilden av drömträdgården ut för många av oss.
Redan för 1 500 år sedan odlades pioner i Kina men då mest för rötternas medicinska egenskaper. Efter hand började de odlas mer och mer för sin skönhet. Buskpioner fick bara odlas i de kejserliga trädgårdarna som exklusiva prydnadsväxter.
I Grekland omnämns pionen första gången av filosofen och naturforskaren Theofrastos, han levde cirka 370–285 fkr. De arter han kände till var sannolikt bergpion och korallpion. Den mest kända pionen var länge den dubbla röda bondpionen ”Rubra plena”.
I slutet av 1700-talet kom buskpionerna till Europa. Efterfrågan ökade snabbt och ett förädlingsarbete började. Det var främst i Frankrike och England som nya pioner togs fram. 1824 Den första rosa fyllda luktpionen, ”Edulis superba” presenterades på en utställning i Paris av Nicolas Lemon. Många av de sorterna är fortfarande populära som till exempel ”Festiva maxima”, ”Felix Crousse” och ”Sarah Bernhardt”.
Vilda arter
I mitten av 1800-talet tog utvandrarna från Europa med sig pionrötter till Amerika. Där startade snart en pionrush och stora pionodlingar växte fram.
Idag finns ett 30-tal vilda pionarter i ett bälte från Portugal vidare över medelhavsområdet och bort till Kina och Japan. I USA finns det två vilda arter.
Bondpionen är en korsning av bergpion och turkisk pion. Den är härdig och trivs bäst i kalkhaltig lerjord. Bondpionen har ibland kallats fattigmansros.
Hur du sköter din pion? Gräv ner den på ett ställe där den trivs, sol eller halvskugga, och lämna den ifred. Pionen är den perfekta vännen för trädgårdsnovisen. Bara du hittar rätt ställe redan från början, de gillar inte att bli flyttade på och brukar hämnas genom att inte blomma på några år. Plantera dem inte för tätt och gödsla lätt efter blomningen, inte på våren. Rådjuren brukar inte bry sig om pioner och de har inga större problem med skadedjur.
Två kategorier pioner
Pioner brukar delas upp i två olika kategorier: örtartade pioner och buskpioner (kallas också trädpioner). I svenska trädgårdar är örtartade vanligast, på vintern vissnar de ner helt och på våren växer det upp nya skott. Buskpionen däremot tappar bladen men behåller de vedartade grenarna, som en buske. Buskpionen kan bli runt två meter hög och de örtartade från 90 centimeter beroende på sort.
Källa: Nordiska museet, Blomsterlandet, Wikipedia
”Coral sunset'”
”Coral sunset” har halvfyllda, korallrosa, stora blommor med gula pistiller. Flikigt, mörkgrönt bladverk på upprätta stammar. Trivs i full sol till lätt skugga i djup, näringsrik jord. 309 kr, Zetas.
”Rosea plena”
”Rosea plena” blommar i maj–juni och är lägre än de flesta pioner. Blommorna är stora och dubbla.
”Buckeye belle”
Pionen ”Buckeye belle” har mörkt röda, halvfyllda ljuvligt doftande blommor. 79 kr, www.lokarochknolar.se
”Coral charm”
Pionen ”Coral charm” är vacker och rikblommande med ljust aprikosrosa, halvfyllda blommor som doftar fantastiskt. 89 kr, www.lokarochknolar.se
”Sorbet”
Luktpionen ”Sorbet” har yllda, isrosa blommor som skiftar till gräddvit inuti blomman. Mörkgröna blad, buskartat växtsätt. 215 kr, Zetas.
