Unga sover dåligt

Många har svårt att hantera 24–timmarssamhället

Svåra sömnbesvär behandlas bäst med terapi. Det visar en ny statlig rapport som gått igenom forskningen på området.

Ändå får var tredje drabbad sömnmedel.

Framförallt unga är drabbade.

– Tillgången på terapeuter är begränsad och dessutom ojämnt fördelad över landet, säger Jerker Hetta, professor på Karolinska institutet i Stockholm.

helskärm

Allt fler lider av sömnlöshet. Sedan 90-talet har antalet personer med sömnproblem mer än fördubblats. Vi kan inte somna, sover dåligt eller vaknar tidigare än vi vill.

En av tio har så svåra sömnbesvär att det dagliga livet påverkas.

– Man blir irriterad, får svårt att koncentrera sig och nickar till då och då. Många känner att de inte hinner med allt de brukar göra, förklarar Jerker Hetta, som granskat vilken hjälp vården bör erbjuda.

På uppdrag av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har han gått igenom samtliga studier på området och vägt dem mot varandra för att se vilka behandlingar som har bäst vetenskapligt stöd.

– I första hand ska sömnbesvär behandlas med ändrad livsstil. Hjälper inte det finns beteendeterapi som ger bra effekt både på kort och lång sikt, säger han.

Aktivitetssamhälle

Såväl kognitiv beteendeterapi, KBT, som annan beteendeterapi där man fokuserar på stimulus-kontroll eller sömnrestriktion, hjälper drabbade att somna snabbare och få en skönare sömn.

Till stor del handlar det om att lära sig hantera dagens 24-timmarssamhälle. Ett aktivitetssamhälle som pockar på ständig uppmärksamhet och förvrider dygnsrytmen. Det har lett till att andelen kvällsmänniskor ökat från 25 till 50 procent och vår sovtid krympt rejält.

Framförallt bland tonåringar och yngre vuxna där nio av tio numera har sena vanor.

Var fjärde svensk sover mindre än sex timmar per natt. Minst sju timmar behövs för att en vuxen kropp ska fungera optimalt. Nio timmar kräver tonåringen för att vakna pigg och glad. Inte konstigt att alla är trötta.

Inte konstigt att det är just bland yngre sömnlösheten ökar.

Både unga och gamla

Enligt stressforskare på Stockholms universitet är andelen unga med sömnproblem nu lika stor som andelen äldre.

– Många yngre har svårt att slita sig från datorn och vill gärna ha mobilen på hela natten för att inte missa något, säger Jerker Hetta.

Just tv och datorer stressar kroppen extra mycket då hjärnan stimuleras av ljuset och alla bilder som rusar förbi. Känner man dessutom att man behöver vara tillgänglig dygnet runt blir det väldigt svårt att koppla av. En del klarar det – andra inte.

Av någon anledning tycks flickor bli mer stressade än pojkarna vilket speglas i sömnen. Enligt SCB:s årliga undersökning har 36 procent av flickorna i åldern 10 till 18 år återkommande insomningsproblem. Med hjälp av terapi skulle många av dem lära sig förstå varför de inte kan somna och genom olika övningar komma åt problemet.

– Det kan handla om att föra sömndagbok, ändra sovtiderna genom sömnrestriktion eller något så enkelt som att låta bli att använda sängen till annat än att sova i, berättar Jerker Hetta och önskar att antalet beteendeterapeuter vore fler.

Även om intresset ökat de senaste åren och behandlingen erbjuds på fler orter är de allt för få och ojämnt fördelade över landet.

En enkät SBU skickade ut till 600 allmänläkare runt om i landet visar att de flesta fortfarande skriver ut sömnmedel till en stor del av patienterna – trots att de själva anser att beteendeterapi skulle ha bättre långsiktig effekt.

Receptbelagd medicin

Totalt äter över en halv miljon svenskar receptbelagd medicin varje kväll för att kunna sova.

– Brist på terapeuter är en förklaring, men det handlar också om äldre personer som tidigare fått sömnmedel och tyckt det fungerat bra eller personer som tycker terapi är för jobbigt, säger Jerker Hetta.

I de fallen är det viktigt att välja rätt sömnmedicin och att enbart använda dem under kort tid.

Moderna så kallade z-substanser som Imovane, Sonata och Stilnoct bör väljas i första hand.

– Det är mediciner där vi funnit vetenskapliga belägg för att de ger snabbt insomnande och färre uppvaknanden under natten, till skillnad från Propavan, som ofta används men inte har testats i någon sömnstudie, säger han.

Äldre sömnmedel med bensodiazepiner ska ingen ta. De är så beroendeframkallande att de klassas som narkotika. De ökar dessutom risken för fallolyckor och har andra biverkningar.

Farligt tillstånd

Det är inte alltid sömnmedel är bästa medicinen mot sömnproblem. När det gäller äldre personer bör läkaren alltid gå igenom tänkbara orsaker till den dåliga sömnen. Det kanske ligger något annat bakom som kräver en helt annan behandling?

Det viktiga är att återfå en god sömn. Sömnbrist är ett farligt tillstånd. Den som ständigt sover för lite fungerar inte bara sämre utan riskerar ett stort antal olika sjukdomar.