Skräckbilderna på knarktänder

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-12-06

Tänderna avslöjar knarkarens missbruk

En blick i munnen på knarkaren räcker.

Sedan vet Bo Cederblom, fängelsetandläkare i Norrtälje, vilket missbruk det handlar om.

– En amfetaminist tuggar ofta sönder sina tänder till flisor, säger han.

Bo Cederblom, 71, gick i taket när han läste vad Riket-stjärnan Malin Westberg sa i Aftonbladet i går:

– Heroin är inte farligare än alkohol.

Malin Westberg ska propagera för en legalisering av knark – till Stockholms ungdomar. Hennes pjäs får premiär i vår.

– Det är gränslöst överdrivet hur farligt det är med narkotika, sa hon till Aftonbladet.

”Mycket skadligare”

– Narkotika är mycket skadligare än alkohol, säger tandläkaren Bo Cederblom.

En del av hans patienter kommer från Norrtäljeanstalten. De är dömda för grova brott och de allra flesta missbrukar narkotika.

– En kokainist testar ofta pulvret genom att ta lite på pekfingret och gnugga det mot tandköttet. Blir det bedövat så är det kokain, säger Bo Cederblom.

Bryter ned tänder

Fingret landar nästan alltid på samma punkt.

– Där bryts tandköttet och tandbenet ner. Det beror på att kokain drar samman blodkärlen.

Samma fenomen uppstår när missbrukaren drar upp det vita pulvret i näsan. Där förstörs så småningom det känsliga brosket och näsan faller sönder.

– En haschmissbrukare har ofta karies på utsidan av tänderna – mot kinderna. Heroinisten får hål mellan tänderna och på insidan av underkäken.

Bakterier ostörda

I vanliga fall fungerar den naturliga rengöringen. Vi skrattar, gör en min, låter tungan glida längs tandraden – då spolas tänderna av. Men mimiken är nollställd hos den som är påverkad av hasch – och kariesbakterierna får verka ostört.

– Matnojorna skadar också. Det gäller både haschmissbrukaren och heroinisten. Hon eller han vräker i sig kilovis med godis. Eller läsk för att munnen känns torr.

Amfetamin liknar kroppens eget adrenalin – och missbrukaren går hela tiden på högvarv. Under avtändningen ökar stressen. Tänder pressas samman – och tandflisorna ryker.

Kerstin Danielson