Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

Därför polisanmäler vi ett 90-tal grisfarmer

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-25

Djurrättsalliansen om den omfattande vanvården på svenska gårdar

Under två års tid har ett researchteam från Djurrättsalliansen dokumenterat förhållandena på omkring hundra svenska grisfarmar. Vårt omfattande bildmaterial avslöjar en chockerande vanvård. Vi har hittat djur som lämnats att dö och ruttna i sina boxar, total avsaknad av stimulans och strö, avbitna svansar, djur täckta av sin egen avföring, stora öppna sår, en generell tristess och psykisk ohälsa med beteendestörningar som följd.

Därför polisanmäler vi nu ett nittiotal av farmerna – ungefär en tiondel av Sveriges samtliga grisuppfödningar – för brott mot djurskyddslagstiftningen. Alla polisanmälningar styrks med bildbevis.

Ett gott djurskydd är för många svenskar en självklar del av den nationella självbilden. Vi tror att de flesta människor önskar att djuren har det bra i Sverige. Vi tror också att det önsketänkandet ligger bakom bristen på kritisk granskning av djurindustrin. I vår undersökning har vi slumpmässigt valt ut hundra farmer över hela landet för att ge ett rättvisande tvärsnitt. Detta är vad vi fann när vi öppnade dörrarna:

Grisar i Sverige lever på kala betonggolv. På 94 procent av farmerna saknades strö helt eller förekom i så små mängder att det omöjligt kunde tjäna något syfte. Enligt djurskyddsföreskrifterna ska ”strömedel till grisar ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses”.

På 20 procent av de undersökta farmerna hittades fixerade suggor. På vissa gårdar var samtliga suggor i stallet fixerade. Det innebär att de är fastlåsta i konstruktioner där de inte kan vända sig om. Detta är förbjudet i svensk lag, annat än under väldigt speciella omständigheter.

Enligt djurskyddslagen ska djur hållas “tillfredsställande rena”. På två tredjedelar av farmerna var grisarna smutsiga eller mycket smutsiga. Golven var helt gödselbetäckta, de saknade strömedel och grisarna låg, satt, stod och halkade omkring i sin egen avföring.

Djurskyddslagen säger att djur ska skyddas mot ”onödigt lidande”. På 84 procent av farmerna hittades svårt sjuka djur: förlamade grisar, utmärglade grisar, grisar med bölder, hosta och svår klåda, grisar med stora, öppna och infekterade sår, grisar som fastnat i inredningen och grisar med avbitna svansar. Svensk Köttinformation skriver: ”I andra länder kuperas ofta svansarna på grisarna, eftersom trångbodda och därigenom stressade grisar kan bita sina kompisar i svansen. I Sverige är detta förbjudet. Här har grisarna gott om utrymme och halm att sysselsätta sig med så problemet förekommer inte.” I Djurrättsalliansens undersökning kunde aktiv svansbitning och/eller grisar med avbitna svansar (och ofta infekterade sår) dokumenteras på 50 procent av farmerna.

På punkten utrymme har vi inte många fall av lagbrott att rapportera. Kanske för att det där inte ges något utrymme att tänja på lagen, där finns inga marginaler. Standard är att tio slaktsvin med en vikt på upp till 110 kg delar en box på nio kvadratmeter.

Grisar är kända för att vara sociala, aktiva och intelligenta varelser med stor nyfikenhet och upptäckarlust. Våra bilder och filmer avslöjar att svenska grisar tvingas till ett liv som är helt i strid med deras naturliga beteenden och behov. Grisindustrins företrädare försöker gärna rentvå sig genom att peka på de sämre uppfödningsförhållandena i Danmark – men vi tror att svenska konsumenter kan se längre än så.

Missförhållanden på en plats längre bort kan aldrig legitimera missförhållanden och utnyttjande på en annan.

Redan i slutet av åttiotalet krävde Astrid Lindgren bättre förhållanden för slaktsvinen. Tillslut fick hon den nya djurskyddslagen i 80-års present. Men hon var inte nöjd – slaktsvinen står än idag kvar på sitt betonggolv; lidandet och utnyttjandet är detsamma. Risken är väldigt stor att så länge människor vill äta kött och animalieindustrin drivs av vinstkrav så kommer djur att fortsätta behandlas som produkter. Vill vi verkligen ha det så?

Vi menar att samhället både för djurens och miljöns skull bör arbeta för en omställning till en helt vegetabilisk livsmedelsförsörjning. Det kan låta dramatiskt, men är bara några tankesteg bort. Det finns så många, goda och näringsriktiga alternativ till kött och andra djurprodukter. Efter idag kan ingen längre säga att de inte visste. Vi hoppas att vi med denna undersökning lagt grunden till ett medvetet ställningstagande hos varje konsument.