Nytt test hittar Alzheimers tidigt
Uppdaterad 2012-06-25 | Publicerad 2012-03-07
Tecken på demens kan märkas redan vid 45
Glömsk? Rädd att du har alzheimer?
Nu finns ett test som hittar sjukdomen i ett tidigt skede. Om vi nu vill veta …
De flesta av oss har säkert upplevt att minnet sviktar lite till och från. Att på väg att hämta något glömma vad det var, är en klassiker. I de flesta fall beror det på stress eller att du helt enkelt är disträ. Men det kan också vara ett tidigt tecken på demenssjukdomen alzheimer.
De första symtomen kommer enligt en ny studie redan i 45-årsåldern. Tidigare har läkarna ansett att sjukdomen debuterar först när vi passerat 60. Franska och brittiska forskare som i tio år följde drygt 7 000 män och kvinnor upptäckte att de som utvecklade demens påverkades långt tidigare än man trott. Utöver minnet försämrades funktioner som slutledningsförmåga och förmågan att förstå komplicerade sammanhang. Det blev helt enkelt svårt att tänka klart.
– Oroar man sig över minnet tycker jag absolut man ska prata med sin läkare om det kan vara aktuellt med ett test. Det är alltid bättre med klara besked än att gå i ovisshet, säger läkaren Niklas Mattsson på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Han har varit med och utvecklat ett ryggvätsketest som hittar alzheimer flera år innan den drabbade ens märker av sjukdomen. Då det handlar om personer som inte påverkats så mycket av sjukdomen, och det ännu inte finns något botemedel, har man diskuterat det etiska i att oroa folk flera år innan de får problem. Trots att testet funnits på specialiserade minnesmottagningar sedan ett par år är det därför få som utreds innan de har så tydliga kognitiva problem att de har svårt att klara sin vardag.
Nu verkar de flesta ändå hålla med om att fördelarna överväger nackdelarna. Och för första gången på 27 år kommer nya riktlinjer där man förespråkar en tidigare utredning av minnesproblem. Bland annat med hjälp av de biomarkörer forskarna hittat i vätskan som omger hjärna och ryggmärg hos drabbade.
Vid Alzheimers sjukdom bildas klumpar, så kallade plack, på nervcellerna i hjärnan. Placken som består av ett protein kallat beta-amyloid får nervcellernas utskott att förtvina, vilket gör det svårt för dem att kommunicera med varandra. Beroende på var placken sitter får personen olika problem.
– Vanligast är att korttidsminne och tankeverksamhet påverkas, säger Niklas Mattsson.
När utskotten bryts ner utsöndras de speciella proteiner forskarna lärt sig känna igen.
– Ju högre nivåer, desto större del av hjärnan är påverkad. För att skilja alzheimer från andra demenssjukdomar som verkar på samma sätt, kan man korstesta olika biomarkörer, säger Niklas Mattsson.
I dagsläget är det kanske inte så viktigt då det inte finns någon medicin som ökar överlevnaden hos dementa. Men effektivare bromsmediciner är på väg, liksom ett vaccin som ska motverka plackbildning. Då lär man vinna på en tidig behandlingsstart.
– De nya preparaten blir troligen både dyrare och har allvarligare biverkningar. Det gör det ännu
viktigare att vara säker på sin sak, påpekar han och tror de första kan godkännas inom fem år.