Piloten: "Jag skulle inte gå till jobbet om jag var orolig"

Lina Lindkvist

Flygkapten Tobias Kurol ger sina bästa tips till flygrädda

Start och landning, motorljud och turbulens. Vardag för flygkapten Tobias Kurol.

Men för mig och andra flygrädda är det en mardröm som helst bör undvikas.

För att bli av med rädslan åkte jag ut till Skavsta, för att träffa Tobias och lära mig mer om vardagen i en cockpit. Och så här gick det.

Flygplatser. Vissa tycker att det vilar något romantiskt och spännande över dem. För mig är de förknippade med ångest. Och det enda som får mig att se någorlunda sansad ut när vi nu kliver in på Skavsta är vetskapen om att jag slipper sätta mig i ett flygplan.

I dag är jag här för att fråga ut flygkapten Tobias Kurol, som börjar alla sina arbetsdagar med att kliva in i just den här byggnaden.

Checklistor och procedurer

Tobias Kurol är 28 år och har jobbat som pilot i sex år. För tillfället som flygkapten på Ryanair, där han varje arbetsdag fraktar hundratals passagerare till olika destinationer i Europa.

– Jag tänker inte ens på att vi lyfter. Hela vårt arbete är styrt av checklistor och procedurer för att vi inte ska missa något, det är ju rutin för oss. Men visst händer det, när det är extra fint väder och vi stiger från Skavsta, att jag känner att “jag har verkligen världens bästa jobb”, säger han.

Övergripande ansvar

Över en kaffe i avgångshallen berättar Tobias Kurol att en typisk arbetsdag börjar med att han träffar resten av besättningen och går igenom dagens flygningar.

Tillsammans kontrollerar de väder och vind på de olika flygplatserna de ska besöka, och bestämmer hur mycket bränsle som behövs.

– Som kapten har jag det övergripande ansvaret för hela flygningen. Men vi är alltid två i cockpit, en kapten och en styrman. Båda har samma grundutbildning och kan landa planet själva om det skulle behövas, berättar han.

Planen kontrolleras

En halvtimme före avresa går besättningen ut till planet och kontrollerar att all utrustning fungerar.

Hela flygplansflottan gås igenom av teknikerna varje natt, men Tobias Kurol berättar att planen också kontrolleras utifrån rutiner och checklistor mellan varje flygning.

Det är början på en vanlig arbetsdag för besättningen.

– På en arbetsvecka jobbar jag i snitt fyra dagar. Varje arbetspass består av två längre flygningar, till exempel till Rom, eller fyra kortare, som Skavsta – Berlin, säger Tobias Kurol.

Tänk på statistiken

Fyra flygningar på en arbetsdag. Och jag ligger sömnlös inför en femtiominuters-flight till södra Sverige. Den sortens siffror och statistik är viktigt att försöka ta till sig om man lider av flygrädsla.

Läste någonstans att jag skulle behöva flyga dygnet runt i 86 år för att det ens ska bli hög sannolikhet att något ska hända.

Men det kan vara svårt att tänka sådana logiska tankar när man sitter och vibrerar av oro i sin flygstol.

"Kom hit och vänj dig!"

– Jag förstår att det är svårt att lämna över all kontroll i någon annans händer. Ofta handlar nog rädslan om att man inte riktigt vet eller förstår hur det går till och fungerar. Därför tror jag det kan hjälpa om man tar reda på mer om flygning eller vänjer sig vid den här typen av miljöer, säger Tobias Kurol.

Vi får ta på oss gula säkerhetsvästar när vi eskorteras ut på plattan av Henry Hast, som är ställföreträdande säkerhetschef på Skavsta.

Han har övergripande ansvar för säkerheten på flygplatsen, och ger samma råd som Tobias Kurol: Kom hit och vänj dig!

– Säkerhetsmässigt finns ingen anledning att vara rädd, men om du känner dig osäker eller rädd är det bara att kontakta någon av oss som jobbar på flygplatsen, säger han.

Ändra förhållningssätt

Medan vi står i snålblåsten och bevittnar ett antal helt problemfria starter och landningar berättar Henry Hast att även flygplatspersonalen ser, och har lärt sig hantera, många fall av flygrädsla.

– En gång ringde en kvinna som skulle ut och flyga först några månader senare. Hon var rädd och ville komma hit, jag minns att hon mådde illa och grät innan vi ens gått in i flygplatsbyggnaden. Åtta gånger träffades vi, sedan flög hon, berättar Henry Hast.

Tränas för alla scenarion

Det är faktiskt som de säger. Att vara här och få se hur allt fungerar gör att man får ett annat förhållningssätt till världen bakom incheckningen.

Bara att prata med någon som vet mer, som kan svara på alla frågor, skänker lite lugn.

Jag får till exempel veta att all besättning ombord regelbundet tränas inför alla möjliga typer av situationer som skulle kunna uppstå.

– Alla piloter tränas i flygsimulator var sjätte månad. Flygvärdinnorna tränas också regelbundet inför olika scenarion, och de är därtill utbildade inom sjukvård och för att kunna hantera rädsla, berättar Tobias Kurol.

“Jag älskar att flyga”

Och det går inte att komma ifrån att Tobias Kurol, som både är van vid och vet så oändligt mycket mer om flygning än jag, har en helt annan bild av det jag är benägen att kalla en av mina största rädslor.

Han till och med ler och ser lite längtande ut när han pratar om det.

– Jag älskar att flyga, att få jobba med det här är en dröm. Det handlar om själva flygningen i sig, det ger en sådan frihetskänsla. Det är den du borde försöka leta fram.

Så lugnar piloten Linas rädsla kring:

1) Turbulens/luftgropar

Tänk på att flygplanet klarar av oerhörda påfrestningar. Det finns många stränga myndighetskrav som flygplanen måste möta. Vi rekommenderar dessutom alltid våra passagerare att vara fastspända när de sitter ner, om man skulle komma in i oförutsedd turbulens. Men, viktigast av allt, flygplanet kan inte gå sönder av turbulens, och det kan aldrig falla rakt ner. Oftast är det bara obehagligt.

2) Konstiga ljud

Ljud som hörs när planet väl är uppe i luften är nästan alltid kopplade till fartvind eller luftkonditionering. Förutom de ljuden är det alltid lite extra ljud vid start och landning. Motorerna ändrar varvtal, och landningsställ och vingklaffar fälls in och ut. Dessutom kan man behöva använda luftbromsarna inför en landning, och då kan planet skaka och låta lite. Ibland upplever folk det som att motorerna stannar vid inflygningen, men det är helt normalt att man går ner på tomgång och nästan glidflyger in mot landningsbanan för att minska buller och utsläpp.

3) Tekniska problem

Tänk på att planen alltid är väl underhållna och gås igenom av välutbildade flygplanstekniker. Varje natt gås flygplansflottan igenom. Om något tekniskt fel skulle inträffa när planet är i luften så finns alltid minst ett extrasystem med exakt samma funktion. Skulle en motor stanna så går det bra att flyga planet med en motor. Piloterna tränas var sjätte månad för alla typer av sådana scenarion.

4) Trycket i kabinen

Även här finns det dubbla system för reglaget. Om, mot all förmodan, båda skulle sluta fungera så fälls syrgasmaskerna ner och piloterna påbörjar direkt en nedstigning till en höjd där det går att andas.

En av fem svenskar är flygrädda, enligt Luftfartverket. Aftonbladet.se:s Lina Lindkvist är en av dem. Men nu har hon bestämt sig för att bli kvitt sin flygfobi i tre steg: 1 - Kunskap, 2 - Kognitiv beteendeterapi (KBT) och 3 - Hypnos.