Läkaren: "Många behandlas i onödan"
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-02-27
Svåra biverkningar vid behandling av prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken hos svenska män.
Nästan tio tusen får diagnosen varje år. Men av dem har långt ifrån alla dödliga tumörer.
– Väldigt många behandlas utan att egentligen behöva det – med svåra biverkningar som följd, säger överläkare Jan-Erik Damber.
Antalet prostatacancerfall har ökat kraftigt i Sverige under de senaste 40–50 åren.
En av anledningarna är att allt fler män går och gör ett så kallat PSA-test och därmed får vetskap om sjukdomen, enligt Jan-Erik Damber, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Men han påpekar att det finns problem med det utbredda intresset att testa sig.
– PSA-testet är inte exakt nog. Vi kan tydligt se vilka tumörer som är mycket allvarliga eller mycket snälla, men däremellan finns en otroligt stor gråzon där vi behandlar för säkerhets skull – och kanske i onödan, säger han.
"Resultatet kan bli missvisande"
Blodprovet PSA, prostataspecifikt antigen, infördes som testmetod i början av 90-talet i Sverige. Om ett förhöjt PSA-värde upptäcks så tas vävnadsprover från prostatan för att undersöka om det finns en cancer.
Men förändringar i prostatan är så pass vanliga att testresultatet kan bli missvisande, säger Jan-Erik Damber.
– Mellan tummen och pekfingret kan man säga att nästan hälften av alla män som fyllt 50–60 år har en mikroskopisk cancer i prostatan. Men bara fyra procent av dem har en cancer som är dödlig, vilket innebär att om vi skulle behandla alla de här männen skulle vi få en rigorös överbehandling, säger han.
Men vad är då alternativet?
– Det är viktigt att vänta in resultat från den forskning som pågår, och utifrån det försöka hitta bättre test som tydligt skiljer mellan farliga och icke farliga tumörer, säger Jan-Erik Damber.
Prostatacancer kan behandlas på tre olika sätt. Flest biverkningar får man av hormonell behandling, som sätts in om cancern är i ett sent skede och av allvarlig typ.
Om cancern är i ett tidigt stadium kan den behandlas med strålning eller kirurgi. Men risken för biverkningar finns ändå.
Svåra biverkningar i onödan
Problemet med överbehandling rör inte i första hand resurser eller pengar, enligt Jan-Erik Damber.
– Det skulle inte vara ett problem om vi pratade om till exempel att ta bort födelsemärken för att eliminera risken för hudcancer. Men när vi talar om prostatacancer kan en behandling medföra svåra biverkningar, som inkontinens eller impotens.
Jan-Erik Damber tycker därför det är viktigt att fokusera forskningen på mer tillförlitliga tester. Därtill finns andra viktiga förbättringar som behöver göras.
Som det är idag så dör en av fyra av dem som diagnostiseras i sjukdomen.
– Det är en hög siffra, som visar att vi inte lyckas hjälpa alla. Därför tycker jag det är viktigt att utveckla behandlingsmetoderna för de riktigt sjuka, istället för att överbehandla de som kanske inte behöver det, säger Jan-Erik Damber.
