Nu är influensan på väg till oss

Mia Brytting reder ut hur du bäst skyddar dig

helskärm

Frossa, stigande feber, värk i kroppen och huvudvärk, hosta och ont i halsen. . . Snart kan det vara dags igen. Hur tuff blir säsongens influensa, vem riskerar att drabbas – och vad gäller egentligen för årets vaccin?

Folkhälsomyndighetens expert Mia Brytting reder ut hur du bäst skyddar dig.

Influensan håller på att avslutas på södra halvklotet och är nu på väg mot oss i Europa. Vilken sort kan drabba oss kommande säsong?

Efter att ha studerat utvecklingen tror mikrobiolog Mia Brytting, som arbetar med influensaövervakning, att det blir den så kallade influensa A (H1N1)pdm09 som blir mest aktuell här.

Vem drabbas?

Medan vissa typer av influensa kanske mest drabbar äldre, så utgör den här influensatypen, som förr kallades svininfluensa, även ett hot mot yngre personer, påpekar Mia Brytting.

– Just när denna influensa cirkulerar ser vi att lite yngre grupper riskerar att drabbas, säger hon.

– De som tillhör riskgrupper ska alltid vaccinera sig. Och det är viktigt att tänka efter, för det finns medicinska riskgrupper under 65 år.

Till en riskgrupp hör bland annat personer 65 år eller äldre, kroniskt hjärt- och lungsjuka, gravida efter vecka 16, diabetiker samt personer med nedsatt immunförsvar. Den som har en kronisk sjukdom och känner sig osäker bör fråga sin läkare om vaccinering är aktuellt.

När kommer den?

Svårt att säga. Än så länge i höst har bara en handfull sjukdomsfall identifierats. En del som insjuknar är de som bär med sig sjukdomen från semesterresan söderöver.

– Vi har ju under hela tiden resenärer som kommer hem med influensa, säger Mia Brytting som tror att influensasäsongen här hemma startar på allvar före jul.

– Det kommer troligtvis börja så sakteliga dra i gång i december. Toppen kommer troligtvis i februari.

Funkar vaccinet?

Säsongens vaccinstart börjar den 6 november i hela landet. Men hur är det egentligen med vaccin och skydd? Diskussionen om vaccin brukar blossa upp med jämna mellanrum. Förra våren handlade kritiken om dålig skyddseffekt.

Varje år försöker Världshälsoorganisationen förutspå vilka varianter av influensa som kommer spridas, i jakten på att få ett effektivt vaccin. I våras blev dock vaccinet mer effektivt mot A-varianten – samtidigt som det framför allt var Influensa B-varianten som cirkulerade i Sverige.

Frågan lyder– är vaccination alltid en bra idé? Absolut, säger Mia Brytting.

– Men oavsett vilken person man är så kanske vaccin inte alltid skyddar mot infektion – men man lindrar sjukdomen, säger hon.

– Det är stor skillnad mot att ligga hemma och kurera sig eller behöva ligga på sjukhus.

Fakta: Influensa – olika sorter

Influensa A(H3N2) – drabbar framförallt äldre

Influensa A(H1N1)pdm09 –Influensa A(H3N2) – drabbar framförallt äldre

Influensa A(H1N1)pdm09 –den variant som tidigare kallats svininfluensa

Influensa B/Yamagata

Influensa B/Victoria

Vilka är skillnaderna?

Den som är sjuk kan inte avgöra vilken sorts influensa man drabbats av. Alla sorter kan medföra allvarligt insjuknande.

Enligt Folkhälsomyndigheten brukar influensa A orsaka mer intensiva epidemier. Barnen drabbas varje säsong oavsett influensasort A eller B.

Källa. Folkhälsomyndigheten

Fakta: Tillhör du någon riskgrupp?

Du tillhör en riskgrupp om du är 65 år eller äldre, eller om du är gravid. Du riskerar även att drabbas extra hårt av influensan – eller få följdsjukdomar – om du:

• haren hjärtsjukdom.

• har en lungsjukdom, som KOL eller svår astma.

• har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.

• har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller en behandling.

• har kronisk leversvikt eller njursvikt.

• är mycket kraftigt överviktig.

• har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.

• har flerfunktionshinder.

Källa: 1177.se:

Så gör du om du blir sjuk

Det finns ingen medicin som gör dig frisk från influensa när den väl brutit ut. Däremot finns det en del man kan göra för att mildra besvären:

• Vila mycket men gå gärna upp och rör dig om du orkar. Att vara ute en stund och få frisk luft är bra för slemhinnorna i luftvägarna.

• Drick extra mycket. Kroppen förlorar vätska, speciellt om du har feber, och det är därför viktigt att dricka lite extra för att inte får vätskebrist.

• Ligg med huvudet högt. Det blir då lättare att andas och sova.

• Ta receptfria smärtstillande och febernedsättande medel.

• Ta näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt.

• Lindra halsont med kall eller varm dryck. Även glass och yoghurt kan fungera.

Källa: 1177 Vårdguiden.