Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Evald, Osvald

Karin, 49: Skenan gör att jag sover gott

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2003-02-25

Först gnällde katten. Sedan började Karin Frisk snarka. Det förstörde sömnen för hennes man.

– När han först tog upp att jag snarkade skrattade jag. Sedan förstod jag att det var allvar. Min man var helt slut för att han inte fick sova, säger Karin Frisk Söderberg, 49.

Räddningen. Tack vare sin snarkskena slipper Karin Frisk sova ikapp på helgen.

I dag sover både Karin Frisk och hennes man gott. De är också mycket piggare på dagarna. Karin har numera en snarkskena i munnen på natten. Tack vare den snarkar hon inte.

– Första veckan jag hade den blev min man orolig. Det var så tyst. Han var tvungen att titta efter om jag andades, säger Karin.

Karin slutade röka för cirka tio år sedan. Hon fick också ett stillasittande jobb och gick upp 10–15 kilo i vikt.

Blev trött på dagen

Övervikten gjorde att hon började snarka, tror hon. Hon blev också mycket trött på dagarna, trots att hon sovit hela natten.

Karin trodde att hon kanske även hade andningsuppehåll, sömnapné, när hon snarkade.

– Jag skulle göra en undersökning och registrera sömnmönstret på natten. Men jag tyckte det verkade lite besvärligt, så jag lät det rinna ut i sanden.

Karin arbetar som tandtekniker. På jobbet fick hon höra om en snarkskena, som provades ut där.

– Jag var skeptisk först. Men jag beslöt ändå att göra ett försök. Det har jag inte ångrat.

Snarkskenan är liten och fästs med klamrar mot kindtänderna i över- och underkäken och låser käkarna i ett lätt underbett. Hon har nu haft den i drygt två månader.

Sover äntligen ostörda

– Både min man och jag sover nu ostörda, bortsett från att katten gnäller ibland. Det är fantastiskt att få vakna pigg och utsövd. Tidigare tog jag igen det på helgerna. Då sov jag cirka två timmar mitt dagen – varje helg. Det gör jag aldrig nu.

Kvinnor som snarkar kan skämmas för det. Det anses inte kvinnligt.

– Nej, man låter väl som en liten gris. Det var inte så kul att få höra att jag snarkade. Men det går ju att åtgärda. Och särskilt som man vet att både man själv och ens partner lider av det.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson

Följ ämnen i artikeln