Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Gustav Adolf

Smärtan styr över sexlivet

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2000-09-07

Karolina, 29, har inte kunnat njuta av samlag på tio år.

– Det känns som tusen nålar sticker i underlivet när man har vestibulit, säger hon.

Hon har sökt många läkare och för ett halvår sedan blev hon opererad.

Tio år är en lång tid. Karolina minns inte riktigt hur det började. Vad som berodde på vad. Men när hon var 19 år började det göra ont när hon och pojkvännen hade samlag.

– Innan dess hade jag verkligen njutit av sex, men nu undvek jag det. Jag var rädd för att det skulle göra ännu ondare nästa gång, säger Karolina. Förhållandet tog slut och Karolina hade några sporadiska relationer. När hon träffade killar som hon inte var allvarligt intresserad av gjorde det inte lika ont att ha sex.

– Jag kände inte lika stora krav på att det skulle vara perfekt och då tror jag att jag slappnade av mer.

Karolina är gift sedan några år tillbaka.

– Första tiden tillsammans med min man gick det att ha samlag utan att det gjorde ont, men efter någon månad kom smärtan smygande tillbaka. Under de sex år vi varit tillsammans har smärtan till stor del styrt vårt sexliv. Oftast försöker vi inte ens med samlag när vi har sex.

Känner skuld inför mannen

Förutom att Karolina upplever en stor sorg över att hon inte kan njuta av samlag känner hon också skuld över att hennes man blir lidande.

– Kanske kämpar jag inte så mycket som jag borde göra. Efter att ha sökt olika läkare utan att få någon riktig hjälp känns det hopplöst. Det är lättare att fokusera på andra saker och skjuta upp problemet. Men naturligtvis sliter det på relationen. Karolina har sökt sex olika läkare för sina problem. Först 1994 hörde hon talas om diagnosen vestibulit och fick besked om att det var det hon led av. Efter ett halvårs väntan fick hon träffa en specialistläkare och en psykolog på kvinnokliniken i Linköping.

Ville göra en operation

– Det var första gången jag pratade med någon utomstående om smärtan. Jag är inte van vid att tala om mig själv och det var väldigt jobbigt. Förutom samtal fick jag också avslappningsövningar för bäckenmuskulaturen. Hade jag varit mer motiverad kanske det hade hjälpt. Men just då kände jag mig som en försökskanin och orkade inte riktigt ta behandlingen på allvar.

När Karolina fick reda på att hon hade vestibulit hörde hon talas om att det går att operera.

– Jag ville göra en operation, men fick besked om att det var en sista utväg om inget annat hjälpte. Det var oerhört frustrerande. Tiden gick och jag blev inte bättre. Jag blev mer och mer övertygad om att operation var det som skulle hjälpa mig. Då var det svårt att lyssna till något annat.

Till slut lyckades hon övertala en läkare om att få göra en operation. I januari i år togs den påverkade slemhinnan bort. Smärtan finns fortfarande kvar, men Karolina tycker att det blivit lite bättre.

– Jag vet inte om det hade hjälp om jag hade fått göra operationen tidigare. Men då hade jag i alla fall provat det och kanske varit mer motiverad till andra behandlingar. Nu känns det som tiden runnit ifrån mig. Men jag hoppas fortfarande på att jag en dag ska bli bra.

Här finns nätverk för drabbade

Camilla Nilsson