Behandlingarna som inte håller vad de lovar

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-06

Professor Edzard Ernst har granskat studier av alternativmedicin.

Magnetarmband, detox och ­homeopati. Populärt men ­tyvärr värdelöst liksom flertalet alternativa behandlingar, menar världens första professor i alternativ medicin.

– Visst finns sådant som fungerar, men det mesta är rent kvacksalveri, säger professor Edzard Ernst.

Alternativ medicin har blivit rumsrent. Köerna till yogalokaler, zonterapeuter och healare av olika slag växer och vi lägger villigt ut tusentals kronor på olika naturpreparat för att slippa våra krämpor.

Den årliga omsättningen lär ligga på 490 miljarder kronor. Det är den snabbast växande utgiftsposten bland världens läkemedel.

– Risken är att folk far illa, att de inte får en effektiv behandling i tid, påpekar Edzard Ernst, som ägnat större delen av sitt yrkesverksamma liv åt att reda ut vad som faktiskt fungerar.

– Som forskare avfärdar jag ingenting innan det är studerat enligt vetenskapliga metoder.

Fiskolja är bra

Över tusen publicerade studier på det alternativmedicinska området granskades innan han och kollegan Simon Singh gav ut boken ”Salvekvick och kvacksalveri – alternativ­medicinen under luppen”. I boken listar de ett 40-tal av de mest populära metoderna och redogör för vilka som haft bevisad effekt.

– Att fiskolja skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom är det ingen tvekan om. Det är faktiskt det enda preparat jag själv använder, varje dag… om jag inte glömmer, säger Edzard Ernst.

Även johannesört har bra effekt. Vid depression är den fullt jämförbar med de bästa antidepressiva läkemedlen.

Andra metoder han skulle rekommendera sina vänner är djävulsklo vid värk i leder och muskler eller vanlig massage om någon har ont i ryggen. Annars är det inte mycket som hjälper.

Kan vara en placeboeffekt

Blufflistan är lång. Etablerade metoder som akupunktur och kiropraktik har förvånansvärt tunn dokumentation, anser han. Homeopati, som han själv utövat och som är den snabbast växande alternativmedicinen i Europa, anser han dock vara den största bluffen.

– Forskningen har förstås fortsatt. Men trots att en rad nya studier kommit sedan vi skrev boken stämmer våra slutsatser, säger han.

I de fall man sett positiva effekter går det inte att utesluta att det handlar om en ren placeboeffekt. Förväntningarna och tron på medicinen är helt enkelt så stora att den tycks ge ­effekt.

Att vanliga kloka människor ändå väljer alternativen är inte konstigt, enligt Edzard Ernst.

– Vården är usel på empati och få läkare hinner ta sig tid att lyssna. Då är det inte konstigt att folk hellre går till en alternativmedicinare som ger dem full uppmärksamhet och ger förklaringar som låter vettiga.

Alternativen som inte håller vad de lovar:

›Akupunktur: Resultaten är inte entydiga. De enda positiva resultat man hittat är vid illamående och olika smärttillstånd. De positiva resultat en del haft skulle kunna bero på en placeboeffekt. Risken är att nålarna punkterar vitala organ.

›Bioresonans: Vetenskapliga tester visar ingen effekt.

›Detox: Populärt men påverkar inte giftnivåerna i kroppen alls.

›Irisdiagnostik: Vetenskapliga tester visar att det inte fungerar.

›Feldenkrais: Rörelse­övningar som enligt vissa studier kan hjälpa MS-patienter. För andra sjukdomar saknas dock bevis.

›Homeopati: Metod från 1700-talet som dock inte ger bättre effekt än placebo enligt de senaste och bäst utförda vetenskapliga studierna.

›Kinesiologi: Vetenskapliga tester visar att det inte är tillförlitligt.

›Koppning: Endast en tillförlitlig studie har gjorts av denna vakuumterapi och den visade ingen effekt alls.

›Magnetterapi: Trots att nio olika studier utförts har ingen kunna visa att det skulle hjälpa mot smärta.

›Mistelpreparat: Antroposofiska läkare har provat att behandla cancerpatienter med positiva resultat, men det har inte gått att upprepa i större mer välgjorda studier.

›Reikihealing: Visserligen finns studier som visar på effekt vid olika besvär, men ofta saknas en kontrollgrupp varför placeboeffekt inte kan uteslutas.

›Tarmsköljning: Här finns ingen tillförlitlig forskning alls för att det skulle vara till någon som helst nytta.

›Zonterapi: Fungerar inte för att ställa diagnos av något slag och när det gäller behandling pekar resultaten åt olika håll.

Källa: Professor Edzard Ernst

Följ ämnen i artikeln