Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Dina minnen kan vara någon annans

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-27

Mycket av det vi "minns" är falskt

Har du någonsin berättat en historia som du trott att du varit med om och sedan upptäckt att minnet inte är ditt eget?

Du är i gott sällskap. Enligt forskare är en stor del av våra minnen ”falska”.

Minnesforskaren Mikael Johansson.

Små saker i tillvaron väcker våra minnen till liv. Vi känner doften av en viss parfym, hör en låt på radion eller ser ett bekant ansikte i vimlet på stan och vips är vi tillbaka i det förflutna. Men det behöver inte vara våra egna minnen som utlöses – det kan lika gärna vara någon annans.

Mikael Johansson är minnesforskare på psykologiska institutionen i Lund och menar att vi har en unik förmåga att konstruera våra minnen utifrån det sammanhang vi befinner oss i.

Det vi tror är ett minne kan i själva verket vara en omtolkning av information.

– Inom forskningen brukar vi tala om fabricerade minnen. Det innebär att vi uppvisar en tendens att förvränga verkligheten. För några år sedan gjordes en studie med friska försökspersoner för att se hur det episodiska minnet fungerar. Personerna fick se en lista med semantiskt relaterade ord: t ex mörk, blond, stearin, sol och fick sedan frågan om vilka ord de mindes. Nästan alla nämnde ordet ljus fast det inte var med på listan.

Känslan bestämmer

Testresultatet är enligt Mikael Johansson ett tydligt bevis på hur hjärnan fångar upp och aktiverar det väsentliga i det vi upplever. Och principen kan med lätthet föras över till känslominnen. Många gånger tolkar vi våra minnen efter det känslotillstånd vi befann oss i vid tidpunkten för upplevelsen. Deprimerade människor kan genom att titta tillbaka minnas alla sina upplevelser från samma period som dåliga. Likadant omvänt. En person som varit lycklig och harmonisk tolkar sina upplevelser utifrån den känslan.

Man säger ibland att ”man minns det man vill minnas” och det stämmer delvis.

– Jo, visst fyller det selektiva minnet en funktion. Det finns visst stöd för idén att man kan använda det som en överlevnadsstrategi och tränga bort för jobbiga minnen för att stå ut.

Att minnet förvrängs är också ett välkänt faktum.

– Vuxna människor har hunnit lagra så mycket information under årens lopp att det skulle vara omöjligt att lyckas hålla reda på alla fakta och detaljer man varit med om. I takt med att tiden går bleknar vissa minnen medan andra förvrängs och efterkonstrueras. Det är i detta skede som man kan prata om att ”falska” minnen skapas.

Falska minnen

Med falska minnen avses alltså minnen som inte bygger på den egna erfarenhetsbasen. Det kan räcka med att man har hört eller sett en händelse upprepade gånger eller via olika kanaler för att det kan lagras i medvetandet som ett eget minne.

– Ju oftare man förställer sig något ju mer aktiverar man alla sinnen och ju fler sinnen som är påkopplade desto verkligare blir känslan av det man föreställer sig. Vi har testat denna tes genom att dela in människor i två grupper. Där den ena gruppen får utföra uppgifter och den andra får nöja sig med att upprepade gånger med så många sinnen som möjligt föreställa sig att de utför samma uppgifter. I slutändan tror sig båda grupperna ha utfört handlingarna i verkligheten. Det är ett tydligt bevis på att minnet kan spela oss ett spratt.