Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Caroline Hougner

Läkare struntar i riktlinjerna

Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör.
En tidigare upptäckt skulle kunna rädda åtta av tio drabbade - men alla blir inte kallade till tarmundersökning.

Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Varje år drabbas drygt 6 000 män och kvinnor av tjock- eller ändtarmscancer. Hur många som överlever beror till stor del på hur tidigt cancern upptäcks. Jämför med övriga europeiska länder gör svenska landsting väldigt få tarmundersökningar i förebyggande syfte. Enligt europeiska läkarorganisationen UEGF, är vi nästan sämst i klassen.

Motstridiga åsikter

I dagsläget är det bara Stockholm och Gotland som infört massundersökningar av alla i åldern 60-69 år, så kallad screening, för att hitta oupptäckta cancertumörer i tarmarna. I Uppsala- Örebro-regionen ska man börja med screening nästa år inom ramen för en stor internationell undersökning. I övrigt ser det mörkt ut. Så sent som i oktober avslog landstinget i Sörmland en motion om att införa tarmscreening.
– Det finns en del motstridiga åsikter om det är värt pengarna. Ett screeningprogram är väldigt kostsamt och tar resurser från annan vård. Dessutom kan det skapa onödig oro, säger Mona Heurgren på Socialstyrelsen.

Dödsrisken minskar med studier

Hon påpekar att screening inte finns med i Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer, men en ändring kan vara på gång.
Professor Rolf Hultcrantz på Karolinska sjukhuset i Stockholm har nyligen fått i uppdrag att lägga upp en studie som ska jämföra kostnader mot resultat av olika screeningmetoder under tio år. Totalt 150 000 svenskar ska ingå i studien som i bästa fall kan starta under 2013. En tredjedel ska lämna avföringsprov vid olika tillfällen, som man gör i Stockholm. En tredjedel ska undersöka tarmarna med hjälp av endoskopi, där en del av tarmen undersöks från insidan med hjälp av en mikrokamera, medan sista tredjedelen ska fungera som kontrollgrupp och inte undersökas alls.
Tidigare studier har visat att den som lämnar avföringsprov vartannat år minskar risken för att dö med 15 procent medan den som får nedre delen av tjocktarmen undersökt minskar risken att dö med 30 procent.

Stor skillnad i omhändertagandet

Från läkarhåll är förhoppningen att studien leder till att allmän screening införs, vilket skulle kunna rädda livet på 400 svenskar per år. Tyvärr räcker inte det. Bristerna inom cancervården är i dag så stora att många avlider i tarmcancer trots att de upptäcks i tid.
– Dels är väntetiderna fortfarande skrämmande långa både till första läkarbesöket och operation. Dels är det stor skillnad i omhändertagandet mellan olika sjukhus, säger Mona Heurgren.
Hon är enhetschef för Hälso- och sjukvårdens öppna jämförelser som granskar hur landets sjukhus följer de riktlinjer som lagts fram. Vid tjocktarmscancer ska det exempelvis alltid hållas en så kallad multidisciplinär konferens där olika specialister; kirurg, cancerläkare, radiolog, patolog och en kontaktsjuksköterska rådgör om bästa möjliga behandling både före och efter tumören opereras bort. Den bortopererade tarmen och tumören ska sedan undersökas. För att få en så säker prognos som möjligt bör minst tolv lymfkörtlar från tarmen undersökas.

Handlar om liv och död

Färsk statistik visar att så inte alltid sker. I Jämtland får till exempel hälften så många tolv lymfkörtlar undersökta jämfört med i Västmanland. I Blekinge får nästan 5 procent skador på tarmen i samband med operationen jämfört med 1 procent i Uppsala. I Blekinge måste dessutom 14,7 procent opereras om, jämfört med 3,9 procent i Västmanland.
– Vi blev förvånade över att det är så spretigt. Det är uppenbart att alla inte tillämpar riktlinjerna, säger Mona Heurgren och önskar att de som har dåliga resultat ser hur kollegor med bättre resultat gör.
Det handlar i slutänden om liv och död.
Statistiken visar tydligt hur skillnaderna i vården påverkar chansen att överleva tjocktarmcancer. Medan bara hälften av männen på Gotland, 50,2 procent, är i livet fem år efter att cancern upptäckts, ligger motsvarande siffra i Uppsala på 68,9 procent.