Därför missar jag aldrig en mammografi
Uppdaterad 2013-02-01 | Publicerad 2012-06-21
Varje år deltar 700 000 svenska kvinnor i screening med mammografi för att upptäcka bröstcancer tidigt.
Det räddar liv.
Men nu vill Socialstyrelsen inte bara informera om fördelarna – utan även varna för riskerna.
Mammografiscreening för att upptäcka bröstcancer räddar liv. Det är helt klarlagt.
Hur mycket dödligheten i bröstcancer minskar strider dock forskarna om. Enligt tidigare studier minskar risken med 25–30 procent.
Men enligt en stor norsk studie från 2010 minskar mammografiscreening den relativa dödligheten med enbart tio procent. Resultatet vållade stor debatt och fick en del experter att ifrågasätta massundersökningarna med mammografi och argumentera för att de skulle upphöra.
Fördelarna är dock uppenbara. Tumörer upptäcks tidigare – även mycket små tumörer på bara några millimeter som inte går att känna. Cancern kan behandlas tidigare, vilket kan ge färre och lindrigare behandlingar, mindre biverkningar samt en bättre prognos.
Så var det för mig. Min tumör var nio millimeter stor och inte ens när jag visste var den fanns kunde jag känna den. Jag hade aldrig upptäckt knölen själv förrän den vuxit sig så stor att risken för spridning hade varit överhängande.
Nu hade jag tur.
Cancern hade inte spridit sig till lymfkörtlarna. Och när jag direkt efter operationen fick beskedet var det som att få livet åter. När jag efter vävnadsanalysen fick veta att jag hade en lågriskcancer, så började jag på allvar tro att jag skulle överleva.
Jag slapp också cellgifter – och att tappa håret.
Så långt allt väl.
Nu vill alltså Socialstyrelsen även informera oss om nackdelarna med mammografiscreening när vi kallas. Ytterst få landsting informerar i dag om riskerna. Det visar en helt ny undersökning av tidningen Dagens Medicin.
Vilka är då nackdelarna med mammografiscreening?
Två av dem är överdiagnostik och överbehandling.
Överdiagnostik innebär att cancern aldrig skulle ha skadat kvinnan under hennes livstid. Cancern växer långsamt. Eller slutar växa och tillbakabildas. Eller så är kvinnan gammal och skulle sannolikt ha dött av andra orsaker.
Problemet är att man inte vet hur en cancertumör kommer att utvecklas. Därför behandlas all bröstcancer i dag. I framtiden kanske det kommer att se annorlunda ut.
En ny stor norsk studie från april visar nu att så mycket som 18 till 25 procent av dem som fick beskedet bröstcancer (lokalt spridd) efter mammografiscreening var överdiagnosticerade.
En av forskarna bakom studien, Hans-Olov Adami, professor i epidemiologi vid Harvard school of public health i Boston, säger till Dagens Medicin i nummer 23:
– Jag har svårt att tro att liknande siffror inte skulle gälla i Sverige. Det minsta man kan göra är att informera kvinnor om att mammografiscreening kan leda till överdiagnostik, överbehandling och inte minst livslång stigmatisering av cancerpatienter.
Men även vad gäller överdiagnostik varierar statistiken – mellan noll och 25 procent i olika studier. Det kan även bero på vilken åldersgrupp man undersöker. Enligt en svensk analys i våras, vid Umeå universitet, existerade ingen överdiagnostik alls i åldrarna 40–49.
– I lägre åldrar har man mer snabbväxande tumörer och kvinnorna har tätare bröst, vilket kan bidra till att eventuell överdiagnostik minimeras, säger Barbro Numan Hellquist, statistiker och doktorand vid Umeå universitet till Dagens Medicin.
Den andra nackdelen är överbehandling.
Birgitta Hovelius, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, anser att mammografiscreening är onödig. Sitt ställningstagande baserar hon på statistik som hon presenterade vid ett screening-seminarium på Rosenbad förra året.
För att rädda en kvinna från att dö i bröstcancer måste 2 000 kvinnor i åldrarna 50-69 screenas med mammografi vartannat år under tio år.
50 av dem kommer att tillskrivas bröstcancer.
Tio friska kvinnor kommer att behandlas i onödan.
Och ytterligare 200 friska kvinnor kommer att få falskt alarm.
Ytterligare en nackdel är att all cancer inte syns på mammografin. Ett mammogram kan se helt normalt ut även om det finns cancer i bröstet. Du kanske tror att du är frisk, men har cancer ändå.
Nu har Socialstyrelsen beslutat att vi ska få en mer allsidig information som även inkluderar nackdelarna när vi kallas till mammografiscreening. Nästa år beräknas förslaget vara klart.
Själv vet jag inte riktigt vad jag ska tycka.
Är det bra eller dåligt?
Det är bra därför att allsidig och bred information ger oss större chans att fatta rationella beslut.
Samtidigt kan för mycket information skapa förvirring.
För hur ska vi kunna fatta rationella beslut när inte ens forskarna är helt överens?
Själv fick jag aldrig någon information om nackdelarna när jag kallades till mammografiscreening.
Hade det förändrat något om jag hade fått den?
Nej, jag hade fattat exakt samma beslut i dag.
Jag är evinnerligt tacksam för att min tumör kunde upptäckas i tid – tack vare mammografin – och är övertygad om att det kan ha räddat mitt liv, oavsett vad statistiken säger. Och nej, jag kommer aldrig att missa en mammografi.
Mammografi
Vad?
Varje år deltar runt 700 000 kvinnor i mammografiscreening i Sverige – massundersökningar för att upptäcka tidigt bröstcancer. Det räddar liv. Siffrorna varierar dock mellan 10 och 30 procent, beroende på studie.
Hur?
Hittills har vi kvinnor bara fått information om fördelarna med mammografiscreening när vi kallas – men inte om nackdelarna. Detta vill nu Socialstyrelsen ändra på och beräknar ha ett förslag klart nästa år.
Varför?
Det finns även nackdelar med mammografiscreening – överdiagnostik och överbehandling. En ny stor norsk studie visar att vart fjärde fall av (lokalt spridd) bröstcancer kan vara överdiagnostik.
