Störd andning kopplad till panikångest
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-12-20
Nya läkemedel kan utvecklas
GÖTEBORG
Störd andning kan vara kopplad till panikångest, visar en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Det skulle kunna förklara varför antidepressiva medel som påverkar signalsubstanserna i hjärnan har gynnsam effekt vid panikångest.
– Man vet inte riktigt varför serotoninpreparat har god effekt mot panikångest, men de fungerar väldigt bra som ett stöd i behandlingen.
Det säger apotekare Marie Olsson som redovisar studien i en doktorsavhandling som försvaras vid institutionen för fysiologi och farmakologi på lördagen.
Förhoppningen är att resultaten ska leda fram till att nya läkemedel utvecklas mot panikångest.
De medel som för närvarande används har en allmän påverkan. Nya läkemedel skulle kunna utformas så att de träffar speciella receptorer. Det skulle innebära en mera riktad behandling utan de biverkningar som dagens läkemedel har.
Amerikanska studier visar att panikångest ofta leder till långa sjukskrivningar och som därmed är mycket kostsam för samhället.
Samma i Sverige
– Det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i Sverige, säger Marie Olsson.
I djurförsök har det visat sig att om man sänker nivåerna av serotonin i hjärnan så framkallas samma typ av avvikelse i andningsmönstret som uppträder hos patienter med panikångest.
Studien ger också stöd för att ett annat signalämne, angiotensin, påverkar regleringen av andningen.
Vanliga symtom vid panikångest är hyperventilation, andnöd och kvävningskänsla. Mellan tre och fyra procent av befolkningen drabbas, vilket motsvarar runt 250 000 fall i Sverige.
Svårt handikapp
– Det är väldigt handikappande. Förutom att det är en av de sjukdomar som kostar samhället mest i form av sjukskrivningar så innebär den också ett personligt lidande för dem som drabbas, säger Marie Olsson.
Sjukdomen har uppmärksammats mer under senare år och är inte längre lika tabubelagd som tidigare, men Marie Olsson ser inga belägg för att den skulle ha blivit vanligare.
– Man kan tänka sig att den som är sårbar lättare påverkas av yttre orsaker och att exempelvis ökad stress skulle kunna få den att bryta ut, men det finns inga studier om sådana samband.
Benny Öinert/TT
