Anna: "Den som hjälpte mig mest genom krisen var min man"

Då: Otroligt att föda ett friskt barn när man varit så sjuk

Anna Helleblad, 38, har fött sitt fjärde barn, Olle, sju månader.

Hon ammar honom med sitt enda bröst. I sex månader var bröstmjölken Olles enda kost.

– Det har gått alldeles utmärkt att amma med ett bröst, sa Anna till Aftonbladet då.

Det andra bröstet förlorade hon i kampen mot bröstcancern.

Aftonbladet träffade Anna Helleblad i Stöde första gången 2003. Hon fick bröstcancer när hon var 34. Opererades, fick cellgifter och strålades – men avstod antihormoner.

Att Anna skulle skaffa ett barn till efter bröstcancern var inte självklart. Men samma år som hon blev sjuk träffade hon en ny man, Tony, och blev kanonkär.

Sjukdomen väckte existentiella frågor hos dem båda. Längtan efter ett gemensamt barn blev stark. Och för nio år sedan föddes Olle, en symbol för livet, kärleken och hälsan.

– Det är en otroligt häftig grej att bli gravid, föda ett friskt och välskapt barn och att amma, när man varit så sjuk som jag varit, sa Anna.

– Vad är livet? För mig är det de nära relationerna, att få vara med dem man älskar.

I dag: Jag hade mina korta dippar när jag inte ville vara med

"Jag hade en livskris som var mer omfattande än bara cancern, men jag fick inget bra stöd av sjukvården att ta mig igenom krisen. Jag fick inget förtroende för psykologen och gick bara dit två gånger. Jag hade mina korta dippar när jag inte ville vara med. Men det varade bara någon dag i taget. Jag hade en väldigt positiv syn på att jag skulle bli frisk.

Den som hjälpte mig mest genom krisen var min man. Vi hade en ny relation, den var så stark. Den bar verkligen upp mig. Att ha barn och att vilja leva för dem var också avgörande.

Det var fantastiskt att jag kunde gå in på internetforum för bröstcancerkvinnor och kommunicera varje dag.

Att få cancer förändrar hela livet. Jag blev omskakad i min syn på livet. Mitt liv har förändrats till det positiva. Det som är en kliché för många – att fånga dagen – har blivit naturligt för mig. Jag uppskattar nuet, för man vet inte hur livet kommer att vara i morgon.

Det finns en styrka i mig i dag – att jag vågar göra det som känns bra för just mig och vara sann emot mig själv. Men jag vill inte göra något på bekostnad av andra.

Jag vill ge hopp!”

helskärm

Varje år får cirka 7 000 svenska kvinnor diagnosen bröstcancer. 2009 var jag en av dem.

Att få beskedet att man har cancer är en käftsmäll. Tillvaron vacklar och man kastas obönhörligen in i en akut kris. När man är färdigbehandlad, när chocken lagt sig och allt ska vara som vanlig igen – då kommer nästa kris. Livskrisen.

Att ha varit utsatt för ett livshot väcker existentiell ångest. Denna ångest kan vara så överväldigande att man nästan inte orkar med sitt liv. Får man ingen hjälp är risken att man fastnar i ångest och depression och förblir sjuk.

Hur går jag vidare med mitt liv efter en livshotande sjukdom? Det är en livsavgörande fråga som vi sällan talar om. Därför väljer jag i dag att berätta om mig själv när jag fick chockbeskedet att jag hade cancer.

Och ni möter tre fantastiska kvinnor – Madeléne, 33, Anna, 46, och Kristina, 40 – som Aftonbladet intervjuat flera gånger tidigare. De berättar om hur livet blev efter bröstcancern och hur de hanterade krisen.