Läkemedel kan öka demensdöd

Ny brittisk studie visar risker med antipsykotisk medicin

helskärm

Antipsykotiska läkemedel leder till förtida död hos gamla personer med demens, visar ännu en vetenskaplig studie.

Läkemedelsverket hoppas att svenska läkare nu på allvar inser att medlen bara ska skrivas ut i nödfall.

– Användningen ska vara mycket restriktiv när det gäller äldre, säger Bo Bergman, specialistläkare i psykiatri vid Läkemedelsverket.

Personer med demens kan ofta bete sig aggressivt, oroligt och förvirrat. Många får slentrianmässigt antipsykotiska läkemedel mot sina symtom – läkemedel som egentligen ska användas vid diagnoser som schizofreni eller akut psykos. Under 2007 fick över 45 000 personer över 75 år läkemedlen, vilket knappast är medicinskt motiverat.

– Mycket av oron hos dementa dämpas betydligt bättre om man får någon att hålla i handen, säger Bo Bergman.

Påverkar blodkärlen

Antipsykotiska läkemedel kan påverka blodkärlen. De ökar risken för bland annat stroke och blodpropp hos att patienter oavsett ålder, men medan yngre patienter oftast klarar sig – och kanske inte har några andra behandlingsalternativ – löper de äldre risk att dö i förtid av medicineringen. Det har flera vetenskapliga studier visat och Läkemedelsverket gick ut med sin första varning redan 2004. Senast i september i fjol slog verket fast att läkemedlen är andrahandsinsatser när inget annat har hjälpt.

Det är för tidigt att säga om den senaste tidens diskussion har gett effekt, men Bo Bergman tror det.

– Jag skulle tro att användningen har minskat. Vi har haft en stor debatt kring detta både inom professionen och i läkemedelskommittéerna. Också de anhöriga har blivit mer medvetna, säger han.

Stärker bilden

En brittisk studie, publicerad i tidskriften The Lancet Neurology, gjord på 128 patienter med alzheimer stärker bilden av medicinernas farlighet, även om det ska sägas att studien är liten och innefattade några mediciner som inte används i Sverige.

Hälften av patienterna, som var 67 till 100 år, lottades till verkningslösa piller och hälften till antipsykotiska medel. Efter tre år levde 30 procent av patienterna i läkemedelsgruppen, jämfört med nästan dubbelt så många, 59 procent, av patienterna i jämförelsegruppen.