”Det låter flummigt men det är helt fantastiskt”
Uppdaterad 2019-06-17 | Publicerad 2010-10-23
Kerstin, 64, dansade bort sin fibromyalgi
Dans, rörelser och att skrika ”kräk” till Jan Malmsjö. Det hjälpte fibromyalgisjuka Kerstin Scheffer, 64, mot smärtan.
– Jag har lärt mig lyssna på min kropp och det känns fantastiskt, säger hon.
För 30 år sedan hände något i Kerstin Scheffers kropp efter att hon fött sitt yngsta barn. Hon fick molande, stickande och pirrande värk som vandrade i kroppen: ena dagen kändes den i armarna, andra dagen i benen.
Hon sökte hjälp hos flera olika läkare, allt från gynekolog till ortoped, utan att få reda på vad som orsakade värken.
Först 17 år senare fick hon diagnosen. Kerstin Scheffer hade drabbats av fibromyalgi som förmodligen utlösts vid förlossningen.
– Innan läkarna visste vad det här var för sjukdom kallades en patient som jag för sveda-, värk-, och brännkärring. Det var skönt att diagnosen fick ett namn, det kändes mer legalt att vara dålig, säger Kerstin Scheffer.
Värken kom alltid tillbaka
Värken fortsatte plåga henne eftersom det inte fanns något botemedel.
Jobbet som förskollärare var påfrestande och till slut tvingades hon att sjukskriva sig hösten 2002.
– Man är lite som en akrobat när man jobbar med barn och när jag kom hem efter jobbet var jag helt slut i kroppen och hade en förskräcklig värk.
Om hon var smärtfri en dag och arbetade i trädgården, visste hon att värken skulle vara tillbaka nästa dag. Samma sak om hon dansade linedance som hon älskar.
– Jag är ju en energisk person och krattar hela trädgården på en gång i stället för att ta lite då och då. Visst är det jobbigt men man lär sig leva med värken. Samtidigt är jag en positiv person och man kan inte tycka synd om sig hela tiden.
Medvetenhet om sin kropp
När hon för två år sedan kom i kontakt med dansterapi genom sin sjukgymnast lärde Kerstin sig att lyssna på sin kropp.
Tillsammans med ett 20-tal andra fibromyalgipatienter fick hon uttrycka vad hon kände i rörelser och dans till musik.
– Det låter flummigt men det är helt fantastiskt. Man kan ha väldigt ont när man kommer dit men när man går därifrån är man som en helt ny människa. Det handlar om att bli medveten om sin kropp.
Kerstin Scheffer och de andra patienterna filmades i början av behandlingen. Då var hennes kropp ihopsjunken och stel. Efter sex behandlingar filmades de igen.
– Det var mirakulöst att se hur man hade förändrats i kroppen. Nu är jag medveten om min kropp och vet hur jag ska föra den. Jag har fått en helt annan stadga i kroppen och går som om jag vore högfärdig.
Med små enkla rörelser kan hon i dag lindra smärtan. Några övningar är att snurra runt med armarna, rotera i knäna och bålen och fälla överkroppen ner mot golvet och sträcka ut.
Dansen lindrar smärtan
– Det är så skönt och det väcker kroppen. Jag gör lite varje dag men det behövs inte mycket.
För ett år sedan fick hon och några andra i gruppen pröva ett nytt sätt att uttrycka sina känslor – med rösten. Tillsammans med sjukgymnast Eva Bojner Horwitz, och skådespelarna Marie Göransson och Jan Malmsjö fick de spela upp ett stycke ut pjäsen Medea. Bland annat skulle hon skrika kräk till Jan Malmsjö.
– Det var en härlig upplevelse. Han kom helt av sig och vi började alla skratta. Jag fick ur mig mycket aggression! säger Karin.
