Han är marathonmannen

Springer mara – och bloggar om det

Hallå där,

Jonathan Jeppsson, redaktör för Sportmagasinet – du ska springa Stockholm Marathon den 9 juni och bloggar om kampen för att klara det?

– Ja. Jag läste en artikel i somras om att man lever lite längre om man utsätter sig för små faror då och då, och det utlöste en liten livskris. Jag insåg att det inte finns några faror i mitt liv längre, allt har blivit så tryggt – så då drog jag igång en massa grejer, bestämde mig för att bli aktiv i Greenpeace, bokade en resa till Sydostasien och anmälde mig till Stockholm Marathon. Marathonloppet är det enda som kommer att bli av. Jag kände rätt snart att jag inte skulle klara att hänga utmed en fartygssida och resan skulle bli alldeles för dyr.

Hur tränar du?

– Väldigt lite. Det är svårt att få ihop livet med barn och jobb, så det går lite i vågor. Hittills har det blivit ungefär två och en halv mil varannan vecka, men jag ska försöka skärpa mig. Det är ett litet vågspel det här, jag vet inte om det kommer att funka.

Vad är det längsta du har sprungit hittills?

– Jag sprang en halvmara en gång för sju år sedan, men efter det gick det flera år utan att jag sprang över huvud taget. Sedan jag började träna inför maran har jag som längst sprungit en mil i taget.

Vilket är ditt mål?

– Jag vill klara loppet på strax över fyra timmar. Det blir för jobbigt att vara ute längre. Tanken är att jag även ska försöka blogga från själva maran, men riktigt hur det ska gå till vet jag inte ännu.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Att alla i min familj får fortsätta att vara friska.

Följ Jonathan i bloggen!

Annica Lundbäck