"Jag blev mobbad på jobbet"

Efter åtta år bröt Linda, 35, den onda cirkeln med terapi

helskärm

Hon vaknade varje morgon med en klump i magen. På jobbet väntade pikar, skvaller och sura blickar. Linda Mathiasson, 35, var mobbad av sina kolleger i åtta år.

–?Det är inte den utsattes fel. Det går att komma ur den onda spiralen.

När hon kom in i lunchrummet blev det tyst, eller så bytte kollegerna ämne. Om det planerades något roligt tillsammans efter jobbet fick hon informationen för sent för att kunna följa med. Ofta fick hon skulden för ett fel som flera var ansvariga för. Kollegerna kontrollerade allt hon gjorde, vilken tid hon kom och gick. Hon fick pikar och syrliga kommentarer.

Det började när hon varit anställd i två år. Det var särskilt två personer på arbetsplatsen som var drivande. Den ena fungerade som en informell ledare för resten av gruppen som ibland hakade på utfrysningen av Linda.

–?Man förstår inte riktigt vad man är utsatt för när det väl händer. Jag tror att de pratade om mig bakom min rygg, att de spred rykten, men sådant får man ju sällan reda på, säger Linda.

Åt lunch ensam

Linda började vantrivas, hon undvek helst att äta lunch med de andra. Hon kände olust för att gå till jobbet och hade ont i magen varje morgon. Vid flera tillfällen försökte hon prata med mobbarna, både ensam och tillsammans med en representant från facket.

– Men de förstod inte vad de ­utsatte mig för. De kommer aldrig att förstå.

Mobbningen fortsatte. Efter sju år orkade inte Linda längre. Hon blev sjukskriven, och under den tiden började hon fundera på olika strategier.

– Det var en kompis till mig som sa åt mig att det höll på att gå för långt, att jag var på väg att gå under.

Linda tog tjänstledigt ett år för att studera. Då hade hon nästan ingen kontakt med jobbet och det gav henne perspektiv. Linda började arbeta med sig själv. Hon gick i terapi. Hon målade och hon skrev av sig alla tankar och känslor.

– Och jag tvingade mig att gå en dramakurs. Då måste man agera, inte bara stå bredvid och titta på. Men visst skulle det kännas mer rättvist att mobbarna skickades på kurs, eller tvingades ta en paus från arbetsplatsen. Det är ju inte den utsattes ansvar att konflikten blir löst.

–?Men så ser inte verkligheten ut, säger hon.

Tillbaka på arbetsplatsen

I?dag är Linda tillbaka på samma arbetsplats. Mobbarna har slutat, och Linda känner sig stark tack ­vare allt hon gått igenom.

– Jag ville inte fly från mitt jobb. Jag ville inte ta med mig de här negativa erfarenheterna till nästa ställe.

Linda blev mobbad redan i skolan. Hon tror att det har bidragit till att hon blev utsatt som vuxen.

–?Har man blivit mobbad som barn är det viktigt att man kommer till en frisk miljö. Här, där jag jobbar, låg det konflikter i luften. Och jag föll in i mitt gamla mönster.

I?dag är Linda sekreterare i fören­ingen Stopp, som är till för att motverka kränkningar på arbetsplatsen. Ungefär en person om dagen hör av sig till föreningen.

–?När de ringer försöker vi stödja så gott vi kan, säga att de ska lita på magkänslan. Vi ger tips på vart de kan vända sig och ger dem möjlighet att träffa andra utsatta. Man ska inte ta på sig skulden och skammen. Det är inte den mobbades fel.

"Gå inte in i en offerroll"

Varför mobbar vuxna människor varandra? Vi ställer frågan till Anita von Schéele, socionom och organisationskonsult som varit med och tagit fram Arbetsmiljöverkets föreskrift om mobbning på arbetsplatsen.

–?Att slåss om makten ligger i människans natur. Man testar gränser och vill hävda sig själv. Situationen kan uppstå eller bli värre när det sker ett maktskifte, till exempel när man får en ny chef.

Vilka är varningssignalerna?

– Förtal, skitsnack, ryktesspridning är vanligt och helt omöjligt att värja sig mot. Man blir inte medbjuden på fest. Man är den enda som inte får veta att ­avdelningen ska på utflykt. Folk svarar inte när du pratar, eller svarar surt. Du kan bli utsatt för sabotage – dina mejl eller ditt arbete ”råkar” bli raderat. Du kan bli utsatt för kränkningar, eller direkta hot.

Vad ska man göra om man är utsatt?

– Håll huvudet högt. Gå inte in i en offerroll. Låt dig inte dras med i spelet, var­ ­artig så långt det går. Prata i enrum med den du har en dålig relation med. Fungerar det inte så gå till che­fen, men mobbaren förnekar förmodligen allt. Har det gått riktigt långt så ta med en tredje person på mötet eller spela in samtalet. Fungerar inget så bit i det sura äpplet och begär omplacering – det är grymt, men bättre än att knäckas.