Hormoner kan sabba bantningen
Publicerad 2011-10-27
Ny studie visar varför man går upp efter viktnedgång
Lika snabbt som kilona runnit av en, kan de komma tillbaka.
Många som gått upp efter bantningen klandrar sig själva.
Men nu visar det sig att hormoner kan vara boven i dramat.
– Människor som lägger på sig vikt igen borde inte vara så hårda mot sig själva, eftersom ätandet är vår mest grundläggande instinkt, säger Joseph Proietto vid universitet i Melbourne in Australia som är en av författarna till studien som publicerades i torsdagens upplaga av New England Journal of Medicine.
Stark drift
Studien som har finansierats av den australiensiska regeringen, medicinska professionella grupper och en privat stiftelse, avslöjar att en person till och med ett år efter bantningen kan påverkas av hormoner som leder till att bantaren kan börja äta mer igen.
Enligt resultaten i studien verkar det som om bantaren inte bara faller tillbaka i gamla dåliga vanor, utan snarare kämpar mot en stark biologisk drift.
Vanligt problem
Att gå upp i vikt är ett vanligt problem för dem som bantar. Därför försökte Proietto tillsammans med sina kollegor utreda vad det beror på, genom att följa 50 överviktiga patienter i ett tio veckor långt bantningsprogram i Australien.
Forskarna ville undersöka vad som händer de som förlorar minst tio procent av sin kroppsvikt.
I slutänden visade det sig att endast 34 personer lyckades förlora så mycket vikt och klarade att hålla sig till det intensiva programmet tillräckligt länge för att man skulle kunna analysera resultat.
I genomsnitt förlorade deltagarna 13,6 kilo under tio veckor. De intog i genomsnitt mellan 500 och 550 kalorier per dag. Efter det introducerades de gradvis under två veckors tid till vanlig kost igen.
Nio hormoner
Trots rådgivning om hur de skulle behålla vikten, gick deltagarna i genomsnitt upp 5,4 kilo inom ett år. De hade dock en lägre kroppsvikt än innan de deltog i bantningsprogrammet.
Forskarna kontrollerade nio olika hormonnivåer i blodet som man vet påverkar aptiten, nämligen hormonerna leptin, ghrelin, peptid YY, GIP, polypeptid, GLP-1, amylin, pankreaspolypeptid, kolecystokinin och insulin.
När de jämförde hormonnivåerna innan och ett år efter bantningsprogrammet, kunde de konstatera att sex av hormonnivåerna fortfarande inte var normala och hade ett sådant värde ett de kunde påverka deltagarnas hungerkänslor.
Deltagarna ansåg sig också vara mer hungriga efter måltiderna nu, än de var innan de deltog i bantningsprogrammet.
"Intressanta resultat"
Den svenske bantningsprofessorn Stephan Rössner tycker att resultaten är intressanta och uppger att Joseph Proietto är "oerhört kompetent"
– Det är säkert sant det som de har hittat. Så fort du rubbar fettmassan i kroppen så händer det saker. Kroppens största körtel är fettväven och från den spottas det ut en massa hormoner, bland annat leptin som sitter i just fettväven.
Han anser dock att det kan finnas andra förklaringar än bara hormoner till varför vissa inte lyckades hålla vikten efter viktnedgång.
– Kroppen vill behålla jämvikten och det kan hända att kroppen ställer in sig på en jämvikt. Dessutom var det ju en gång i tiden på stenåldern en fördel att vara fet.
Han pekar också på det faktum att många lyckas hålla vikten efter en större viktnedgång.
– Och de gör inget speciellt förutom att äta regelbundet, hålla koll på dieten och motionera. Gör man rätt grejer och står ut med det så fungerar det ju.
