”Mamma hade inte behövt dö”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-11
Marie Bergvall låg hjälplös i sin sjuksäng med svåra andningsproblem.
Larmet gick när hennes syrgasmask föll av – men ingen kom på 35 minuter.
– Varför hjälpte ingen mamma? Hon hade inte behövt dö, säger dottern Sophie, 24.
Marie Bergvall dog den 15 januari i år efter flera allvarliga misstag i vården. Hon blev bara 57 år.
En månad tidigare lades hon in på Örnsköldsviks sjukhus, när hennes svininfluensa övergått i svår lunginflammation. Hon vårdades på intensiven med en syrgasmask för ansiktet.
– Men mamma hade fobi för den där masken och omedvetet försökte hon att slita den av sig, berättar dottern Sophie Bergvall Hamberg.
Det var just det som hände på morgonen den 18 december förra året.
Slutade andas
Trots att Sophie hade påpekat för personalen att hennes mamma behövde övervakning, låg Marie Bergvall ensam i rummet.
Klockan sju på morgonen upptäckte personalen att larmet hade gått från hennes EKG-apparat.
När de kom in i salen låg Marie utan syrgasmask för ansiktet. Även den fingerklämma som mätte syrehalten i blodet hade ramlat av.
Marie Bergvalls hjärtrytm var ojämn och hon hade slutat andas.
– TIll mig sa narkosläkaren att hon bara hade legat i någon minut innan personalen kom, berättar Sophie.
Men i själva verket tog det över en halvtimme innan hennes mamma fick hjälp.
Det avslöjar sjukhusets egen rapport.
”Läkaren ljög”
Strax före halv sju utlöstes ett larm från Marie Bergvalls fingerklämma.
Någon har stängt av larmet, men inte kommit in för att kontrollera vad som hänt.
Även larmet från syrgasmasken hade lösts ut men det hördes inte ut till korridoren, enligt rapporten.
Marie Bergvall fick svåra hjärnskador efter händelsen. Men ingen sa något till de anhöriga om hjärnskadorna.
– De undanhöll det i två månader för oss. Vi levde på som vanligt och trodde att hon snart skulle bli frisk, säger Sophie.
I januari i år drabbades Marie Bergvall av hjärnblödning och avled.
Bristerna ledde till döden
Sjukhuset har nu gjort en Lex Maria-anmälan efter händelsen. Och en rad rutiner ska ses över.
– Det är djupt beklagligt. Patienten var i grunden svårt sjuk, men våra brister orsakade en hjärnskada och det är troligt att den var avgörande för att hon avled, säger chefsläkare Lars-Olov Ögren.
Men varför stängdes larmet av utan att hon fick någon hjälp?
– Det beror på att patienten själv kunde flytta fingerklämman från den ena handen till den andra. Varje gång hon gjorde det utlöstes larmet. Personalen gjorde tolkningen att det var det som hände även denna gång, säger Lars-Olov Lövgren.
Sophie vädjade om att henne mamma skulle ha övervakning, varför fick hon inte det?
– Personalen gjorde en annan bedömning, vilket är djupt olyckligt så här i efterhand. Återigen kan jag bara beklaga, säger Lövgren.
