Rädda ditt barn ur fettfällan

Caroline Hougner

Nya rön: Första åren viktigast i kampen mot övervikt

Ingen önskar sina barn feta. Ändå lägger vi grunden till fetman redan när barnen är små. Nya rön visar att de första åren är allra viktigast.

- Söta drycker och för stora portioner ökar risken. Tvinga aldrig ett barn äta upp, säger barnläkare Carl-Erik Flodmark.

Glöm alla lugnande ord om att barnens valkar här och där inte är så farligt. Det är fel, fel, fel.

Barnets vikt de första månaderna i livet betyder troligen mer än något annat.

Tre viktiga första månader

I en undersökning som nyligen publicerades i den medicinska tidskriften ”Jama” såg man att barn med en snabb tillväxt under de tre första månaderna löper större risk att bli överviktiga och drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdom som unga vuxna. När de snabbväxande barnen blev 18–24 år hade de högre BMI, mer fett runt magen och mer farligt kolesterol.

– Det är under det första året som barnets gener för fetma programmeras. Det tror vi avgör hur aktiva hungerhormonerna blir under uppväxten, säger Carl-Erik Flodmark på överviktsenheten för barn på universitetssjukhuset i Malmö.

Redan sex veckor efter födseln utvecklas barnets volymkontroll.

– Tvingar vi i barnen mat stör vi deras naturliga aptitreglering. Vi måste alltså lära oss lita på barnets signaler. Vrider de bort huvudet eller visar att de inte vill äta behöver de ingen mat, slår han fast.

Rådet gäller barn i alla åldrar.

– Äldre barn kan hoppa över hela måltider för att de ”inte är hungriga”. Låt dem göra det. På sikt lär de sig äta regelbundet om ni bara har bestämda tider, fortsätter han.

Livsstilen spelar roll

Att skapa en regelbunden rytm för mat och sömn är A och O redan från första början. Det är inget medfött utan något man måste lära sig påpekar Carl-Erik Flodmark.

Föräldrar som själva har problem med vikten kan ibland känna en hopplöshet i att barnen ärvt anlagen. Av samma anledning tar inte alltid smala föräldrar barnens vikt på allvar. Men forskningen visar att arv och livsstil spelar lika stor roll.

Ge nya smaker tid

– Ärftligheten kan vi inte göra något åt. Därför gäller det att lägga allt krut på livsstilen och att bädda för ett hälsosamt liv innan fel hormoner aktiveras, säger Carl-Erik Flodmark.

När det gäller småbarn handlar det framför allt om vad de äter. Det får varken bli för mycket eller för lite.

Alltför små spädbarn riskerar också bli tjocka. Det beror på att ämnesomsättningen ställs om när ett barn svälter. Barn med lägre födelsevikt än normalt och dålig viktutveckling upp till två års ålder löper därför också stor risk att drabbas av fetma redan som små.

– Bäst är att amma. Det vet vi minskar risken för fetma och ger en mer varierad smakupplevelse, säger han.

Ju tidigare barn lär sig uppskatta olika smaker desto lättare blir det att variera innehållet i måltiderna och få dem att uppskatta olika grönsaker. Det kan ta åtta till tio försök att vänja sig vid en ny smak.

Helst ska man undvika barnmat på burk helt eftersom den ofta innehåller en mängd smaktillsatser.

– Smakförstärkare som salt gör oss både hungrigare och törstigare, påpekar Carl-Erik Flodmark.

Enligt Livsmedelsverkets senaste nationella undersökning får våra barn alldeles för mycket socker, salt och mättat fett – och alldeles för lite fibrer. Ju äldre de blir, desto mer glass, godis, läsk och snabbmat stoppar de i sig.

Saltintaget är dubbelt så stort som det borde vara, vilket i sin tur ökar törsten. I genomsnitt dricker våra barn två deciliter läsk per dag. Till och med fyraåringarna. 13 procent av alla barn äter godis varje dag. Riktigt oroande är att de i två- till fyraårsåldern äter lika mycket godis och kakor som fem år äldre barn.

Knappt hälften äter dagligen färska grönsaker. Sämst är svenskfödda flickor med svenska föräldrar. De äter knappt alls vare sig frukt eller grönsaker.

Samtidigt är fler barn än någonsin feta. Även om viktkurvan tycks ha planat ut de senaste åren väger vart fjärde barn mer än de borde göra.

Fyraårshullet kvar till tonåren

När barnen fyllt fem år ligger extrakilona fast. Det slår engelska forskare fast, sedan de upptäckt att fyraåriga flickor redan dragit på sig 90 procent av den övervikt de bär med sig in i puberteten. För pojkarnas del är siffran 70 procent.

Ofta går barnens viktökning väldigt snabbt i fem- till sexårsåldern så det gäller att vara vaksam. Många föräldrar hänger inte med. I Sverige har man sett att hela 80 procent av de sjuåringar som väger för mycket blir överviktiga även som vuxna.

– Tyvärr är det inte alldeles lätt att se på barn om de är överviktigta. Särskilt inte när de är yngre än tre, fyra år. Är man osäker ska man rådgöra med BVC eller skolsköterskan, säger Carl-Erik Flodmark.

De kan gå igenom vikt- och längdkurvorna över tid och se om barnets viktkurva dragit ifrån längdkurvan.

– Självklart ska de här barnen inte banta. Det handlar i stället om att få barnen att växa i sin vikt. Det vill säga växa lite mer i längd än i vikt, säger Carl-Erik Flodmark.

Välj nyckelhålsmärkt mat

Två enkla grepp för sundare matvanor är att lägga upp barnens mat enligt tallriksmodellen och välja nyckelhålsmärkt mat när man handlar. Den innehåller mindre mättat fett, mindre socker och salt till förmån för mer fibrer.

Även om matvanorna har störst betydelse i de här åldrarna får man inte glömma barnens rörelsebehov.

Minimera tiden i babysitter, gåstolar och hoppgungor. Låt barnet kravla fritt på golvet. Äldre barn ska helst leka ute.

Känns det jobbigt? Låt alla förändringar ta tid.

– Ta ett steg i taget. Ändra livsstil är inget man gör i en handvändning. Allra minst som vuxen, säger Carl-Erik Flodmark, som har sett bäst resultat hos dem som satt upp delmål.

Lämna vagnen hemma

Det kanske går att avveckla nattvällingen, byta fruktyoghurten mot filmjölk eller byta mjölken mot vatten som måltidsdryck.

Tar du vagn till dagis kan du låta barnet gå bredvid halva vägen eller lämna den hemma vissa bestämda dagar. En fyraåring bör inte åka alls.

Vi får inte heller glömma att stress och för lite sömn påverkar barnens vikt precis som vår egen. Färska siffror visar att en fjärdedel av de småttingar som sover mindre än tio timmar per natt blir överviktiga vid sex års ålder, medan barn i stressade familjer löper två till tre gånger så stor risk att drabbas av fetma.

Det är mycket vi föräldrar kan göra.