För mycket pengar gör dig inte lyckligare

30 000 i månaden – där går gränsen enligt forskaren Bengt Brülde

Nog känner du dig lite nöjd när du förhandlat upp lönen med ett par hundralappar?

Men studier visar att en lönecheck på mer än 30 000 kronor i månaden inte gör dig lyckligare.

– Pengarna du tjänar utöver det generar knappast någon större lycka, säger lyckoforskaren Bengt Brülde.

Du vinner på Lotto, eller får en saftig löneförhöjning. Plötsligt har du råd med ett vräkigt hus och en schyst bil. Kanske till och med ett feriehus i ett varmt klimat. Du är lyckad. Är lycklig ett tag.

Forskning visar nämligen att hur lyckliga vi är till stor del är medfött.

– Vi bär på ett genetiskt bestämt ”lyckointervall” som ser olika ut för olika personer. Om du plötsligt vinner pengar kommer du att hamna ovanför det här intervallet, förklarar Bengt Brülde.

Men redan efter något år är du troligtvis tillbaka inom ditt ”normala” lyckospann igen.

Högre lyckonivå i väst

Nu kanske du höjer ett förbryllat ögonbryn. Visst torde en människa som inte har råd att äta sig mätt vara mindre lycklig än någon som har ett överflöd av pengar, oavsett om den svältande har bättre lyckoanlag?

Det är en korrekt invändning. Merparten av lyckoforskningen grundar sig på studier av en välbärgad västvärld vars befolkning är medelklasstät. Mindre rika länder är mer beroende av yttre omständigheter. Därför är lyckonivån generellt betydligt lägre i områden drabbade av krig, katastrofer och fattigdom. Men mycket pekar på att materiella förbättringar inte leder till ökad lycka när ett land uppnått en viss levnadsstandard.

– Här i Sverige nådde vi den redan på 60-talet, bekräftar Bengt Brülde och fortsätter:

– På individuell nivå ligger brytpunkten kring 30 000 kronor i månaden. Pengarna du tjänar utöver dem generar knappast någon större lycka.

Sitter i generna

Hans teorier bekräftas av Sonja Lyubomirsky, professor och socialpsykolog vid University of California, som tillsammans med sina kollegor sammanställt forskningsresultat kring människans lycka.

De kom fram till att cirka 50 procent av vår lyckokvot sitter i våra gener, tio procent hänger ihop med hur mycket vi tjänar, vilket typ av jobb vi har och om vi är friska eller inte. Resterande 40 procent beror på vad vi gör och hur vi tänker. Det är alltså, trösterikt nog, upp till oss själva att välja att leva på ett sätt som gör oss glada.

Så hur gör vi det? Jo, lyckovetenskapen visar att mjuka värden som nära relationer, kärlek och en aktiv fritid är nödvändiga faktorer för att vi ska må bra. Enkla saker, egentligen, ändå lägger de flesta av oss stor kraft på att förändra ytan i vårt liv: Vi jagar senaste mirakelkrämen och renoverar köket i stället för att vårda vårt inre.

– När man tittar på vad vi lägger tid och pengar på, tycker jag nog att man kan se en hel del felsatsningar, säger Bengt Brülde.

Meningsfullt viktigare

I sin senaste bok, ”Hur viktigt är det att vara lycklig?”, undersöker han hela det individuella lyckoprojektet och kommer fram till att det är viktigare att försöka leva ett meningsfullt och moraliskt liv än ett lyckligt.

– Men som tur är behöver man inte alltid välja, påpekar han.

Att bry sig om andra visar sig dessutom ha positiva lyckoeffekter. Anledningen till det kan ha att göra med självbilden: när du riktar uppmärksamhet mot andra än dig själv upplever du större sinnesfrid.

– På 70- och 80-talet frågade vi oss inte lika ofta om vi var lyckliga eller hur vi skulle bli lyckligare. Den centrala livsfrågan var snarare ”hur lever jag ett meningsfullt liv?”. Jag vill sätta meningstänkandet på kartan igen, säger Bengt Brülde.

Bra att bry sig om andra

Den som tycker om att arbeta för en bättre värld tillsammans med andra och samtidigt får använda och utveckla dina förmågor, får ett meningsfullt – och sannolikt lyckligare liv.

– Alla kan inte vara moder Teresa eller Gandhi, men vi kan alla lära oss att bli mer generösa och jag tror att allt som gör oss mindre självcentrerade, är bra för oss.

Många av oss bryr sig om sina närmaste. Bengt Brülde påpekar att vi lever i en värld där 1,4 miljarder människor måste klara sig på mindre än 1,25 dollar om dagen.

– Om man struntar fullständigt i det, kan man aldrig säga man lever ett moraliskt och meningsfullt liv.