Barns smärta tas inte på allvar

Orsakas av stress

30 procent av barn och ungdomar lider av återkommande smärta orsakad av bland annat stress.

Av dem har 5-6 procent ont någonstans varje dag.

– Det är dags att vi uppmärksammar de barn och unga som känner smärta ofta, säger Gösta Alfvén, docent och specialist i barn och smärta på Karolinska

Universitetssjukhuset i Stockholm.

helskärm

Stressen och pressen på våra unga ökar, något som leder till att allt fler lider av smärtor i mage, huvud och muskler, vissa så ofta som dagligen.

Orsaken till denna är flerfaldig. Mobbing, prestationsstress, skolstress och andra psykosociala problem

– Det finns tre åldersgrupper där smärta och kriser är särskilt vanligt och det är 6 år, 9 år och 12 år, då mycket händer i barnens liv. Det är viktigt att vi börjar ta dem på större allvar, säger Gösta Alfvén som forskat länge kring barns smärta och också är styrelsemedlem i Svensk barnsmärtförening.

Osynlig grupp

Tillsammans med andra barnläkare och specialister på just barns smärta publicerar han i dag en debattartikel i på Svenska Dagbladet där de tar upp det ökade problemet med barn och ungdomars smärta.

– Barn och unga med smärta är en relativt osynlig grupp i dag, trots att många lider av återkommande smärta som påverkar både skolgång och social tillvaro negativt. Vi barnläkare som är intresserade av smärta har länge noterat och bekymrat oss över att det är ett så pass vanligt problem, säger Gösta Alfvén.

Tas inte på allvar

Hos de yngsta barnen yttrar sig smärtan oftast som magont för att senare gå över i huvudvärk och muskuloskeletala smärtor, vilket är smärta i kroppens rörelseapparat och stödjevävnader.

– Det finns en risk att man missar allvarliga sjukdomstillstånd just för att man inte tar barn och ungdomars smärta på allvar, säger Gösta Alfvén.

Han menar att viss forskning visar på att smärtorna har ökat, delvis på grund av den ökade pressen på barn och unga som råder i dag.

Stressrelaterat

– Man brukar säga att 50 procent av återkommande smärta beror på stress, men den är lika verklig som vilken annan smärta som helst och måste tas på allvar, påpekar Gösta Alfvén.

– Ofta yttrar sig de smärtorna ganska likartat jämfört med de som har en kirurgisk eller medicinsk förklaring, säger Gösta Alfvén.

Hur ska man göra som förälder i dag om man har ett barn med återkommande smärtor och inte får hjälp av vården?

– Jag har tyvärr inget svar på det. Min dröm är att det kan organiseras föräldraföreningar för återkommande smärta, något som märkligt nog inte finns idag. Jag träffar många bekymrade föräldrar och barn som undrar varför det tog tre år innan de fick hjälp.

Varför tar man så lätt på barns smärta?

– En anledning kan vara att det handar just om barn och om smärta. Smärta är ofta diffus och det finns inga bra prover som sätter diagnos och det vill gärna den medicinska specialiteten ha. Det ska gå fort och de ökade kraven på sjukvården gör att läkarna ofta bara har 15-20 minuter med varje patient.

Efterlyser hjälp

Återkommande smärta kräver längre utredningar oavsett om det är psykosomatiska orsaker eller fysiska och de kunskaperna eller den tiden finns inte i dag.

Han och kollegorna bakom debattartikeln efterlyser nu tre saker för att hantera problemet.

– Vi måste ha en ökad medvetenhet inom vården och skaffa en akademisk specialitet i detta, det finns det ingen enhet för i dag. Det tredje är att upprätta riktiga smärtmottagningar för barn i anslutning till våra sjukhus.