Fråga MIA TÖRNBLOM: ”Svartsjukan äter snart upp mig”

Skriv till Mia! Har du ett huvudbry som du vill att Mia Törnblom ska hjälpa dig med? Mejla oss på mia.wellness@aftonbladet.se. Märk mejlet ”Fråga Mia!”.

helskärm

”Kära Wellness och Mia.  Jag har varit tillsammans med min tjej i snart tre år. Vi är kära i varandra och bor ihop. Men i perioder blir jag väldigt svartsjuk, det skäms jag över. När vi precis började träffas så visste jag om att hon var­it en ganska otrogen tjej, i sina tidigare förhållande. Vi pratade en del om det då, och hon var ganska öppen med hur hon hade varit.

Nu kan jag inte låta bli att känna mig orolig, och den där oron går liksom i vågor. Om jag tar upp det och vill prata med henne blir hon arg, viftar bort mina frågor och kallar mig hysterisk. Kanske är jag det, men jag snurr­ar liksom in tankarna i oron över att hon varit otrogen, eller att hon inte säger hela sanningen om var hon varit eller med vem.

Jag fattar ju att den här svartsjukan delvis har med min låga självkänsla att göra, men det blir ännu värre när jag måste svälja allt och inte ens kan prata med min tjej om det. Hon blir arg och jag känner mig dum.

Hur ska jag göra och varför kan jag inte använda förnuftet för att släppa min oro? /Anna K

SVAR:  Tack så mycket för din intressanta fråga.

Svartsjuka brukar, som du själv påpekar, oftast bottna i att den som är svartsjuk själv har svag självkänsla. Innerst inne känner man sig inte värd sin partner. När det är så är det också den som är svartsjuk som så att säga äger problemet och som behöver hjälp att känna sig värd kärlek och lycka.

helskärm

I ditt fall verkar det hela vara lite mer komplicerat än så.

Du vet att din partner har en historia av otrohet bakom sig, och det är inte konstigt att det gör dig osäker och tvekande. Din oro har ju, åtminstone delvis, att göra med något som är – eller var – en verklighet för din partner.

Men oavsett det, så är den här typen av ältande oro många gånger destruktiv för oss.

Vi människor kan aldrig få några vattentäta garantier i livet. Inte heller kan du och din partner vara helt säkra på att ingen av er någonsin kommer att svika den andra. Just därför är det viktigt för dig att först av allt bestämma dig för om du vill och klarar av att vara kvar i relationen.

Din partner kan inte ge mer än hon ger, hon har sagt att hon vill leva med dig och att hon vill vara trogen. Är det så att hon flörtar med andra och beter sig på ett sätt som inte känns bra för dig, så får du säga det till henne. Men vill du vara med henne måste du acceptera hennes ord, och träna på att leva i tron och tilliten till att det är så.

Kanske kan hårdheten som du beskriver att din sambo utstrålar när du för otrohet på tal ha att göra med att hon är rädd för att inte bli trodd och att bli dömd för saker som skett i tidigare relationer. De flesta av oss har svårt att hantera att inte bli trodda. Det är viktigt att ingen av er dömer den andre på ”gamla meriter”.

Ett bra sätt att hitta tillbaka till förtroendet kan vara att prata med en tredje part, en terapeut eller psykolog som kan hjälpa er att hitta gemensamma spelregler. Kanske kan det vara ett sätt för er att komma vidare och våga lita på varandra?

Du blir inte trygg av att kontrollera din sambo hela tiden. När rädslan dyker upp behöver du hitta ett bra sätt att känna tilltro till att det ni har är tillräckligt för er båda två. Fastnar man i sin osäkerhet så genomsyrar rädslan hela relationen, och det blir destruktivt.

”Jag har bestämt mig för att vara lycklig tills motsatsen är bevisad” är en tanke som kanske kan hjälpa dig att gå framåt. Att gå runt och parera och känna sig otrygg är jobb­igt och kostar mycket energi. Har svartsjukan gjort er relation alltför infekterad kan det kanske vara svårt att hitta tillbaka till tryggheten, men jag tycker verkligen att ni ska ge den ett försök.

Lycka till!