”Krampen i handen var en stroke”

Efter stroken slutade Ulrika, 31, med p-pillren – och stressar mindre

Krampen i vänsterhanden ville inte ge med sig. Det som Ulrika Larsson trodde var ett blodsockerfall efter träningen visade sig vara något mycket allvarligare.

Utan förvarning drabbades hon av en stroke, bara trettio år gammal.

–?Min hårddisk fick en härdsmälta till slut, säger Ulrika.

Tvåbarnsmamman Ulrika Larsson har levt ett mycket aktivt liv. På jobbet som administratör på ett callcenter var hon tidigare den som höll koll och ordning på det mesta. Hemma var det likadant. Dessutom tränade hon ofta på gym och såg till att tillbringa mycket tid med sina barn.

– När jag blev sjukskriven fick de ta in två personer för att sköta mina tidigare arbetsuppgifter på jobbet, berättar Ulrika.

Hon låter pigg och glad, men berättar att tröttheten har varit och fortfarande är hennes ständiga följeslagare sedan den 18 april i år.

Började se suddigt

Det var under ett spinningpass på gymmet som Ulrika kände att det pirrade konstigt i vänsterhanden. Stickningarna höll i sig efter passet. Ulrika trodde att det var kramp.

– Efter passet gick jag till affären med min son. Därinne började jag se suddigt. Jag köpte ett äpple för jag trodde att mitt blodsocker var lågt, berättar Ulrika.

Men äpplet hjälpte inte. Väl hemma började Ulrika tala sluddrigt och hennes sambo märkte att hennes ena ansiktshalva såg underlig ut.

– Min sambo ringde sjukvårdsupplysningen. De frågade om jag åt p-piller och när min sambo svarade ja sa de att vi skulle ringa efter en ambulans.

På lasarettet togs mängder av prover. Ulrika blev inlagd för observation och efter två dagar kunde läkarna konstatera att hon haft en stroke.

Ulrika hade svårt att styra vänsterarmen, ansiktsförlamningen satt i och hon var väldigt trött. Hon var inlagd på sjukhuset i en vecka och sov mest hela tiden.

Någon egentlig orsak till varför just Ulrika drabbades av en stroke kunde inte läkarna hitta. Hon är normalviktig, röker inte, har tränat regelbundet och har inga ärftliga anlag för stroke.

En stroke utan uppenbara orsaker kallas för en kryptogen stroke. Risken att drabbas av återfall är mycket liten om man drabbas av den typen av stroke.

– Det känns skönt att veta att jag förmodligen inte kommer drabbas igen. Samtidigt har jag ju funderat mycket på vad det var som utlöste min stroke, säger Ulrika.

Då Ulrika fått sin diagnos ombads hon att omedelbart sluta med p-piller eftersom det finns forskningsresultat som tyder på ett visst samband mellan stroke och p-piller. Ulrika fick också blodförtunnande medicin som hon kommer äta livet ut.

I dag, ett år efter stroken, är Ulrika fortfarande sjukskriven. Ansiktsförlamningen har försvunnit och rörligheten i vänsterarmen är mycket bättre nu. Det syns inte längre utanpå att hon fortfarande är påverkad av sin stroke.

– Jag är väldigt trött fortfarande, sover ofta fram till lunch och får ta det väldigt lugnt. Jag har också stora problem med närminnet.

”Höll koll på allt”

Ulrika tror själv att hennes stressiga liv bidrog till att hon drabbades av stroke.

– Förr höll jag koll på allt, både hemma och på jobbet. Jag var den som alltid tog initiativ och var drivande, det har jag fått lägga av med nu, säger hon.

Hon kallar sin stroke för en härdsmälta på hårddisken, hennes hjärna orkade helt enkelt inte med all stress.

– Jag har fått lära mig att säga nej nu, att låta andra ta hand om saker och inte själv vara den som håller koll på allt.

Ulrika har inte känt av några direkta personlighetsförändringar efter sin stroke, något som annars är ganska vanligt.

– Men tröttheten gör att jag ibland kan vara sur och tvär mot mina barn och min sambo, men jag hoppas ju att jag ska bli piggare och piggare och på sikt slippa de där små utbrotten, säger hon.

Målet för Ulrika är att kunna komma tillbaka till arbetslivet, men någon arbetsmyra tror hon inte att hon kommer bli igen.

– Jag har lärt mig att ta ansvar för mitt eget välbefinnande nu, jag sätter mig själv först helt enkelt.

Det här är stroke

Orsak: Stroke orsakas av en sjukdom i blodkärlen eller i hjärtat. Den vanligaste orsaken till stroke är åderförkalkning. Vissa patienter drabbas av stroke utan att det går att fastställa någon orsak, denna typ av stroke kallas för kryptogen stroke.

? Symptom: De kommer plötsligt. Det är mycket ovanligt att den som drabbas av en stroke får ont någonstans. De vanligaste symptomen är i stället:

?Förlamning i arm, ben eller ansikte.

?Talsvårigheter.

?Förlust av syn eller känsel.

?Det finns också flera diffusa symptom som exempelvis svårigheter att tolka det man ser, så kallade kognitiva problem.

?Förvåning och förvirring.

? Akut behandling: Om du misstänker att du själv eller någon i din omgivning drabbats av stroke, sök omedelbart vård.

Propplösande behandling, så kallad trombolys, kan hindra att en liten stroke utvecklas till en större.

?Efter en stroke: Alla svenska sjukhus har en stroke-enhet med speciella resurser för dessa patienter. Här får den drabbade och anhöriga hjälp med bland annat övervakning, observation, aktivering och planering direkt efter en stroke.

Kuratorstöd och psykologbehandling kan vara nödvändigt, både för den som drabbats och för familjen runtomkring.

? Riskfaktorer:

? Högt blodtryck

?Rökning

?Diabetes och fetma

? Högt kolesterol

? Hormonpiller

? Snarkning

? Psykosocial stress

? Även ärftlighet och hög ålder kan öka risken för stroke.

? Förebyggande åtgärder: Håll koll på ditt blodtryck eftersom för högt blodtryck ökar risken för stroke. I dag finns många olika typer av mediciner som kan hjälpa till att sänka ett för högt blodtryck.

Att träna regelbundet, hålla vikten, minska ditt saltintag och äta ordentligt med frukt och grönt minskar också risken för stroke.

Källa: Andreas Terént, professor och överläkare vid stroke-enheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala