”Jag orkar inte lyssna på hennes problem”
Uppdaterad 2013-11-08 | Publicerad 2013-10-28
Mia Törnblom svarar på läsarnas frågor om inre hälsa
Skriv till Mia! Har du ett huvudbry som du vill att Mia Törnblom ska hjälpa dig med? Mejla oss på mia.wellness@aftonbladet.se. Märk mejlet ”Fråga Mia!”.
Hej Mia! Nu orkar jag snart inte mer! Jag har en kompis som har haft det tungt de senaste åren, när det blir för mycket för henne så bryter hon ihop, och behöver då prata med någon (mig) om det.
Mitt problem är att jag inte orkar höra mer snart. Jag har inte heller haft det lätt och det vet min kompis. Men hon har alltid någonting att klaga på och så spelar det liksom ingen roll hur vi andra har det. Åtminstone är det så det känns.
Min tidigare filosofi har alltid varit att när det är svårt biter man ihop, men det funkar inte riktigt längre. Hur ska jag hantera detta? Hur säger man till sin bästa vän att man inte orkar lyssna mer, eller hur får man fram det så att hon förstår att jag börjar tröttna? Med vänlig hälsning! /M
SVAR: Tack för ditt mejl. Du beskriver ett problem som jag tror att många kan känna igen sig i. Det låter som om din vän har varit på det här sättet väldigt länge. Om så är fallet så handlar det här inte bara om din kompis ansvar, det handlar faktiskt också om dig.
När vi går runt och hoppas att människor med tiden ska förändras så blir vi ofta besvikna och frustrerande om ingenting händer. ”Bara jag lyssnar tillräckligt länge kommer vi säkert prata om mig och hur jag har det till slut”.
Tyvärr fungerar det inte alltid så. En del personer har fullt upp med sig själva. De inser inte, orkar inte ens fråga, hur deras nära och kära har det. Sådana relationer kan bli väldigt ensidiga och där har vi på andra sidan ett ansvar att säga till.
Människor omkring oss kan inte läsa våra tankar. Vi tänker och ser inte allt på samma sätt.
Vi behöver själva ta ansvar för att få det vi behöver, i synnerhet i relation till vänner och familj. Det handlar inte nödvändigtvis om millimeterrättvisa men självklart är det sunt att eftersträva någon form av balans mellan att ge och ta, lyssna och prata.
Du upplever att den balansen är helt satt ur spel nu eftersom din kompis bara pratar om sig själv och sina jobbiga upplevelser. Du har väntat, och lyssnat, utan att få prata själv alls.
En konsekvens av att du inte har sagt ifrån är att du blir oärlig. Du tycker och tänker en massa saker om din kompis, tankar och åsikter som till slut står mellan er.
Jag har full förståelse för att du känner dig som en sopstation för din kompis negativa energier, självklart påverkar det här er vänskap negativt. Sunda relationer grundar sig i att vi är ärliga mot varandra.
Är vänskapen med din vän värd att rädda? Om den är det så behöver du agera annorlunda, du behöver säga ifrån. Det behöver inte alls bli så dramatiskt. Säg som det är, att ni alltid pratar om henne och att du vill att ni pratar om dig också.
Att berätta vad man själv behöver betyder inte att man inte bryr sig om och sympatiserar med någon annan. Men självklart kan det vara så att din vän inte kan förändra sig, hon är som hon är och det behöver vi i så fall acceptera. Att acceptera betyder inte att vi nödvändigtvis tycker att det är bra, vi bara accepterar verkligheten som den är för att sedan välja hur vi vill ha det. Kanske kommer ni i framtiden umgås mindre, kanske förändras er relation när du tar ansvar för hur du vill ha det.
Vissa personer vill vi ha i våra liv även om de är krävande, det vi kan tänka på då är att höra av oss när vi är i bra balans och har mycket kraft och tålamod. De dagar vi har det extra jobbigt eller känner oss sköra behöver vi i stället tänka på hur vi bäst tar hand om oss själva.
Stäm av din egen vänskapsvärdegrund!
Vad är viktigt på riktigt för dig när det gäller vänskapsrelationer? Ta reda på mer om vem du vill vara som vän, och vad du önskar av dina vänner, genom att besvara frågorna. Svaren är en bra grund att ha i bakhuvudet när det gäller dig och din väninna.
