Så många skolmåltider är specialkost
Är dyrare att servera
Publicerad 2021-05-28
20 olika rätter varje dag för att möta alla elevers behov.
Så kan det se ut för en skolkock i dag då allt fler kräver någon form av specialkost i skolan – vilket är en kostsam historia, rapporterar tidningen Läraren.
– Föräldrar ställer helt andra krav på individuella anpassningar i dag, säger måltidschefen Bo Norman till Läraren.
Det finns ett ökat krav på specialkost i svenska grundskolor enligt experter som tidningen Läraren pratat med. En förklaring är fler barn med allergier och diagnoser – men det är inte hela förklaringen.
– Föräldrar ställer helt andra krav på individuella anpassningar i dag. Jag är 54 år och när jag gick i skolan var det en kille i min klass som var allergisk mot fisk. Det var allt. Då var det rektorn som bestämde och inget man ställde krav på, säger Bo Norman, måltidschef i Västerås, till tidningen.
En femtedel av skolluncherna i grundskolan är specialkost, vilket höjer kostnaden med 25–30 procent, enligt de experter Läraren pratat med.
På skolorna I Munkedals kommun gjorde man ett tag 20 olika rätter för att möta alla elevers behov – ohållbart och resurskrävande, enligt måltidschefen Gunilla Martinsson. Till slut införde man i stället en buffé med olika rätter, något som flera skolor har infört. Det kostar dock, från knappt mätbara kostnader till 350-400 miljoner kronor om året, enligt siffror Läraren tagit fram.
Experten: Är självförvållat
Enligt Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet, är maten ett sätt att uttrycka ideologiska, politiska och religiösa ställningstaganden. Han anser att ökningen av specialkost på skolor är självförvållat.
– Jag tycker skolan ska känna en trygghet i sitt erbjudande av två, tre, fyra rätter till lunch. Men om det breda materbjudandet ändå avvisas av eleven måste skolan uppmuntra till att ta med matlåda eller smörgåsar. Individens matideologi kan i vissa fall bli individens eget ansvar och egen kostnad, säger han till tidningen.
Richard Tellström tror dock att specialkosten minskat om tio år, på grund av kostnaden.
Har infört intyg
Vissa kommuner har lyckats få ned andelen specialkost genom att följa de rekommendationer kring specialkost och anpassade måltider som branschföreningen Kost & näring tagit fram. Bland annat rekommenderar de läkarintyg för specialkost vid exempelvis svår allergi.
I Västerås har skolor börjat begära någon form av intyg från vården för specialkost, på exempelvis Rönnbyskolan har man därmed minskat antal portioner specialkost från 100 till 25 per dag. Bland annat uteblev intyg från de elever som ville slippa äta fisk.
– Det var lite synpunkter från föräldrar och vården i början. Men det visade sig att behovet av specialkost minskade ganska rejält. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att en del barn inte hade någon intolerans som motiverade specialkost, säger Bo Norman till Läraren.
Exempel på krav från föräldrar som nekats
”Mitt barn är äggallergiker och inte ett ägg får förekomma på den här skolan”
”Mitt barns mat ska kryddas med Himalayasalt”
FAKTA: Specialkost
Sedan länge har alla mat- och måltidsavvikelser kallats specialkost. Men enligt branchorganisationen Kost & närings rekommendationer, som Livsmedelsverket stödjer, är det skillnad på specialkost och anpassade måltider, skriver Läraren.
- Specialkost: Mat anpassad efter allergier eller andra medicinska behov.
- Anpassade måltider: Allt annat som mat anpassas efter. Som religiös eller etisk övertygelse och NPF, neuropsykiatrisk funktions- nedsättning.
I skollagen står inget om vilka som ska få specialkost, endast att maten ska vara näringsriktig, gratis och att man inte ska bli sjuk av den.
Orsaker till specialkost bland elever
- 30 procent: Intolerans (främst gluten)
- 27 procent: Allergi/överkänslighet
- 22 procent: Religion
- 16 procent: Neuropsykiatriska funktionshinder
- 3 procent: Vegan
- 2 procent: Annat
Källa: DN
Skolmaten: Så mycket kostar den
Skolmaten kostar sju miljarder kronor per år. Hur mycket pengar kommunerna satsar på skolmat per elev varierar.
I Partille kommun, som ligger i botten, satsar man 3 900 kronor per elev och i Bergs kommun, som ligger i topp, satsar man 14 700 kronor per elev.
Källa: Skolverket 2018
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!