Henry, 2, har cancer – behöver donator för att överleva
”Det är sista hoppet”
Publicerad 2021-11-29
Henry, 2, rev ner applåder när han skrevs ut från sjukhuset.
Bara tre veckor senare kom det stora bakslaget: Cancern var tillbaka.
Nu behöver han stamceller för att ha en chans att överleva och föräldrarna vädjar om att fler ska bli donatorer.
– I dag är det Henry, imorgon är det någon annan. Det är inte en jättestor sak att göra, säger mamman Josefine.
I december förra året fick Henry, som snart skulle fylla två, åka in till Akademiska sjukhuset i Uppsala efter att prover visat att hans blodvärden var dåliga.
– De tog benmärgsprov och förväntade sig att det skulle finnas massa cancerceller. Men det gjorde inte det, det var bara några få. Då behandlar man inte utan håller bara koll, säger mamman Josefine Ekroos.
I tre månaders tid följde man upp Henrys värden genom blod- och benmärgsprov. I mars fick han slutligen diagnosen AML, akut myeloisk leukemi, en blodcancer. För Josefine och pappan Peter kändes det som en lättnad.
– Under hela vintern så gick vi och väntade. Det var fruktansvärt jobbigt att veta att det var något men att det inte gick att göra något åt det. Så när han väl fick diagnosen började något att hända. Det var skönt att ha något att fokusera på, målet att han skulle bli frisk gav oss ett driv.
I påskas fick Henry sin första cellgiftsbehandling och han svarade bra på den.
– De testade honom efter en månad och det såg superbra ut, cancern var nästan borta efter bara en behandling. Han mådde bättre än både vi och läkarna hade förväntat oss.
Veckorna gick och under behandlingsperioden pendlade Henry mellan sitt hem i Sala, sjukhuset i Västerås och sjukhuset i Uppsala.
– Sedan var han färdigbehandlad och vi tog ett sista benmärgsprov som bekräftade allt var bra. I samband med det kunde vi börja jobba igen efter att ha vabbat. Coronarestriktionerna började släppa och livet började kännas rätt normalt igen.
Den 12 oktober var Henry tillbaka på sjukhuset. Han var nu cancerfri och fick ringa i klockan som barn som skrivs ut från barncanceravdelningen får göra. Alla applåderade. Josefine och Peter var lättade, utmattade, gråtfärdiga och lyckliga.
– Att ta bort sonden han haft och se honom äta mat igen var fantastiskt.
Ställdes inför ett val – donation eller palliativ vård
Lyckan blev dock kortvarig. Drygt två veckor senare tog de nya prover – blodvärdena försämrats. Den femte november fick de veta att cancern var tillbaka.
– Det var så mycket värre än den första gången. Vi hade redan sett vår son gå igenom behandlingen, och nu skulle vi behöva göra det igen. Nu behövde vi inte föreställa oss, nu visste vi vad som komma skall.
Denna gång ställdes Josefine och Peter inför två val:
1. Cellgiftsbehandling och stamcellstransplantation, som ger 30 procents chans till överlevnad.
2. Palliativ vård som ger honom max sex till tolv månader till att leva.
– Vi har påbörjat steget mot stamcellstransplantation, det är sista hoppet. Vi kan inte sitta där och säga att vi får se om han kan leva ett halvår till när chansen till överlevnad med transplantation är hyfsad.
Henry har nyligen fått sin första omgång cellgifter. Om han svarar bra på behandlingen kan de göra en stamcellstransplantation om en månad.
– Peter och jag har testat om vi kan vara donatorer men vi matchar inte. Vårt hopp ligger nu på att hans lillebror ska matcha, det är 25 procents chans.
Om inte heller lillebror matchar så kommer man leta efter donator världen över, bland annat via Tobiasregistret, ett svenskt register för blodstamceller. Därför uppmanar nu föräldrarna folk att anmäla sitt intresse till att bli donatorer.
– I dag är det Henry, imorgon är det någon annan. Det är inte en jättestor sak att göra. Matchar du med någon kan du rädda någons liv – till exempel en 2,5-åring som Henry. Vilket är häftigt.
– För mig skulle det vara mardrömmen om allt annat går bra, men så hittar man ingen donator. Det är utom min kontroll.
För Josefine gäller det att ta en dag i taget just nu. Vissa dagar är dåliga, andra är bra.
– Även om jag är positivt inställd så finns de negativa tankarna där. Jag vet att han fixar det här, men samtidigt tänker jag på hur begravningen kommer att se ut. Det var lättare att vara helt positiv när chansen var nio av tio på att han skulle klara sig.
SÅ ANMÄLER DU DIG TILL TOBIASREGISTRET
Varje dag drabbas en-två personer av en allvarlig blodsjukdom där en blodstamcellstransplantation är den enda chansen att överleva.
Här klickar du för att registrera dig.
Det är enkelt att bli en del av registret:
- Du måste vara 18-35 år för att anmäla dig. Om du inte har åldern inne kan du i stället sprida budskapet.
- Fyll i en hälsodeklaration
- Topsa dig med ett topningskit som skickas till dig – och skicka tillbaka topsen.
- Efter en analys av topsen är du med i registret. Om du matchas med någon som behöver dina blodstamceller blir du kontaktad.