Det är inte ett pojkstreck – det är ett övergrepp
Campioni: Vi är alla medskyldiga
Vad är det med pojkar och män som gör att vi är så snabba på att ursäkta, förlåta och vilja hjälpa?
Den senaste veckan har vi fått en ny bild av vad självskadebeteende “är” tack vare en person som jag är så trött på att jag inte ens vill skriva hans namn. Och, alla ni som tycker synd om honom – sluta genast.
En sak dock som är väldigt intressant i det här med självskadebeteendet som den här personen skyller allt på är den enorma skillnad som det visar på när det gäller män, kvinnor, pojkar och flickor. Precis som Gabriella Kärnekull Wolfe, medgrundare av nätverket ”Inte din hora” så tydligt påpekar i en artikel här i Aftonbladet: när män gör saker ur självskadebeteende så skadar det andra människor, när kvinnor gör det så skadar de sig själva. Mannen köpte och utnyttjade en annan persons kropp utan att överhuvudtaget ge någon tanke åt den andra personen. En kvinna som mår dåligt (som ju dock aldrig får gråta ut i tv) skadar sig själv genom bulimi, anorexi, att skära sig eller annat valfritt beteende som på riktigt skadar sig självt som ju själva ordet faktiskt antyder. Hur blir det så? Hur blir det så att pojkar lär sig att agera utåt medan flickor agerar inåt? Ja, jag har tyvärr inget svar om du trodde det men det är ju något som vi alla måste ta ansvar för att reda ut. För så här kan vi väl ändå inte fortsätta? Hur kan vi redan tidigt i en människas liv prata om hur man beter sig mot andra? Vi vet att förskolan sen en tid tillbaka har fått in ämnen som empati i läroplanen och det är kanske det viktigaste steget vi tagit emot en bättre värld på länge. Men det räcker inte där. Du som förälder och kanske än mer, du som pappa eller manlig förebild måste göra mer. Vi får inte låta pojkar och män (#inteallapojkar/män) komma undan med ett beteende som skadar andra. Inte en enda pojke ska tro att det är okej att dra en kompis i håret eller brotta ner en flicka och ta på hennes bröst (trodde ni att sånt hade slutat ske? Yeah right). Vi har pratat om det här tidigare men det tål att upprepas: det är inte ett pojkstreck, det är ett övergrepp.
Men vi är alla medskyldiga. Vi är medberoende. Bara för att dra en parallell som tydligt visar hur väldigt många av oss är medberoende till mäns så kallade självskadebeteende och på så vis förlåter eller lindrar de mest vidriga saker. Sekunder efter att nyhetsbomben brast så kom hejaropen: “du kommer igenom det här”, “värre saker har hänt, rise up” “tänk på hans familj, medier är för hemska”. Till och med skribenten Johan Croneman skrev häpnadsväckande nog att “vi alla har gjort saker som är dumma”. Där tappade du min respekt, Croneman.
Klipp till – Mona Sahlin – en kvinna som var på väg att bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Men. Nyhetsbomben slog ner. “Köpt toblerone för skattebetalarnas pengar”. Och nu tog det hus i helvete. Sahlin fick mordhot, tvingades avgå, hatorden haglade. Förundersökningen lades ner då inget brott kunde styrkas. Alltså - inget brott hade skett till skillnad från mannen som togs med snorren i luften. Men än idag, 25 år efter, är Mona fortfarande inte förlåten. Återigen till skillnad från tv-tränaren som blev förlåten några sekunder efter bomben briserade. Vad är det med pojkar och män som gör att vi är så snabba på att ursäkta, förlåta och vilja hjälpa? När ska vi lära oss att ställa pojkar till svars för sitt beteende redan i tidig ålder? Det är upp till oss vuxna att inte göra skillnad på flickor och pojkar, ändå gör vi det, om och om igen. Vi vet bättre men kanske är det vårt eget självskadebeteende att inte göra bättre?
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!