Stopp min kropp: Så pratar du med barn om rätten till sin kropp
Tips och råd: Då ska du börja prata med ditt barn om kroppen
Uppdaterad 2020-09-30 | Publicerad 2019-01-28
Hur pratar man med barn om sex, övergrepp och rätten till sin kropp? Och när ska man börja prata om det?
Psykologen Sofia Bidö ger tips och råd.
Som förälder är man van att prata med sina barn om värderingar, normer och rätt och fel. Det är lätt att förklara att man inte får slåss, säga fula ord eller stjäla andras saker, men när det gäller kroppen, sexualitet och övergrepp så är det många föräldrar som har svårare att veta vad man ska säga och framförallt när man ska säga något.
<div data-tipser-pid="5f10385a9c4ead0001f5860c" data-tipser-view="compact"></div>
En person som är expert på ämnet är Sofia Bidö, psykolog och verksamhetschef på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling.
– Jag tycker att man ska börja redan när barnet är i spädbarnsåldern och göra barnet medvetet om sin kropp och dess gränser. Att förklara för barnet vad man gör och sätta ord på barnets känslor när man tvättar hen, byter blöja eller på andra sätt rör barnet är bra sätt att göra det lilla barnet medvetet om sin kropp. Det första riktiga samtalet med barnet om att hen faktiskt bestämmer över sin kropp kan man ha från två till tre års ålder.
Hur gör man det enklast?
– Berätta för barnet att hen bestämmer över sin kropp och att man får säga nej och berätta om någon rör ens kropp på ett sätt som man inte tycker om eller inte förstår. Ett pedagogiskt sätt att prata om ämnet kan vara att prata om bra och dåliga hemligheter. Att det finns hemligheter som är bra till exempel vad någon ska få i födelsedagspresent och andra som inte är bra till exempel om någon gör något som känns fel och sedan säger att man inte får berätta.
Prata om det i vardagen
När barnen är lite äldre kan det vara enklare att prata om kroppen och vad som är ok i ett sammanhang till exempel om det är en nyhet som man kan koppla det till, en serie man ser på tv eller liknande.
– Utgå från de öppningar till samtal som finns i vardagen. Det viktigaste är att du visar att du är en aktiv lyssnare och att du svarar så gott du kan när barnen kommer till dig med sina funderingar och frågor. Om barnen närmat sig puberteten kan man också tipsa om bra information som finns tillgänglig i till exempel tidningar som kamratposten, bra böcker om ämnet eller bra sidor på nätet för lite äldre barn t ex umo.se som är ungdomsmottagningens hemsida, säger Sofia Bidö.
När ska man börja prata om att alla inte vill väl? Hur gör man för att inte skrämma barnet men samtidigt får hen att förstå att man inte ska ställa upp på allt möjligt även om det är en vuxen som man känner?
– Det är viktigt att aldrig lägga ansvar på barnen att säga nej, men jag tycker att det är bra att prata om det och gärna när de är i cirka 5–6 års ålder. Det viktiga är hur man gör det. Om man tar upp det i en situation när något inträffat, till exempel att ens barn stött på en blottare, är det viktigt att man inte är väldigt skärrad själv utan att man sakligt förklarar vad som är ok beteende och vad som inte är ok.
– Ofta handlar övergrepp inte om att okända personer utsätter barn utan det sker vanligen av personer som barnet känner och då är det viktigt att förklara att det aldrig är ok att någon tar på ens kropp på ett sätt som man inte tycker om eller inte förstår. För att ett barn ska våga berätta om det faktiskt varit utsatt för något olämpligt är det viktigt att tidigt ha gett dem ett språk för sin kropp och sina privata områden och visat att det är okej att prata om detta.
Då ska man söka hjälp
Om man misstänker att ens barn blivit utsatt för ett övergrepp eller sett något den inte borde behöva uppleva är det viktigt att öppna upp för samtal med barnet och ställa raka frågor om det man oroar sig för. Om barnet verkar må dåligt men inte vill, vågar eller kan uttrycka vad som är hänt kan man söka hjälp på flera olika sätt.
– Om barnet behöver stödsamtal kan man till exempel vända sig till elevhälsovården på skolan men om man misstänker att barnet mår dåligt psykiskt eller uppvisar oroande symtom kan man vända sig till vården. Det finns också många sidor på nätet där barn kan söka information eller få hjälp.
<div data-tipser-pid="5f10385a9c4ead0001f5860c" data-tipser-view="compact"></div>
På Rädda Barnen har man tagit fram en enkel handbok, ”Stopp min kropp”, som du som förälder kan läsa för att få tips och råd om hur man pratar med sitt barn om sin kropp, sexualitet och övergrepp. Handboken går att ladda ner på Rädda Barnens hemsida.
”Stopp min kropp”: Tips från Rädda Barnens handbok
- Låt barnet vara delaktigt vid den dagliga skötseln, till exempel vid blöjbyten. Berätta vad du gör med barnets kropp och varför du gör det.
- Börja lära barnet att tvätta sina privata kroppsdelar och att torka sig efter toalettbesök själv så tidigt som möjligt.
- Uppmana inte barnet att kramas, pussas eller sitta i knäet på släktingar och vänner. Fråga i stället om barnet vill göra det. Lär barnet att man får säga nej även till personer man tycker om.
- Förklara att om någon gör, eller vill göra, något med ens kropp som man själv inte vill, så får man säga nej och berätta det för andra vuxna.
- Förklara att närhet och sex är bra och kul, men att det samtidigt kan vara problematiskt, krångligt och till och med olagligt.
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Vill du få ännu fler artiklar och erbjudanden från Aftonbladet Family? Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev med artiklar, poddar och mycket mer!