Kostråden styrs av ekonomiska intressen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2011-09-12

Debattörerna: Naturligt kött en nödvändighet för vårt välmående

Debatt Det har skett en matrevolution i det svenska medvetandet. Närmare 25 procent av svenskarna har uppgett att de äter en kost där de minskar bröd, pasta, potatis, ris, frukt och annan stärkelserik mat. Till fördel för naturbetande kött och en ökande andel smör, grädde och feta ostar.

Denna fjärdedel av befolkningen, dit vi hör, har funnit att de krämpor vi lidit av under många år, såsom ständig värk, sömnstörningar, svängande blodsocker, hunger och sötsug har förbättrats väsentligt på denna kost. Vi har fått en mättnadskänsla och tillfredsställelse vi inte erfarit på många år. Vi har erfarenhet av överätning och övervikt. Nu slipper vi det problemet. Därför vill vi inte längre äta kolhydrater och sötad mat.

Vår kosthållning står i skarpt motsatsförhållande till myndigheternas rekommendationer och så kallade vetenskapliga evidens. Kostrekommendationerna är
fortfarande att vi ska akta oss för mättat fett och äta mer frukt, fiberrika livsmedel samt magra industriprocessade nyckelhålsmärkta produkter. Barn och gamla inom omsorgen ska dricka lättmjölk och äta margarin.

Vi, liksom många andra, har insett att de styrande kostråden de senaste 30 åren utformats i nära samarbete med livsmedelsindustrins finansierade vetenskapliga expertis och ekonomiska intressen. På bekostnad av människors hälsa!

Samtidigt pågår diskussioner om att en vegetarisk livsstil skulle vara att föredra ur miljö- och hälsosynpunkt. Men att leva vegetariskt innebär att man äter mer spannmål, som i likhet med soja- och margarinproduktion kräver stora ettåriga monokulturer där matjorden förbrukas. Monokulturerna står för massutrotning av tusentals växt- och djurarter. Dessutom ansvarar jordbruket och dess matprodukter för mänsklighetens största utsläpp av växthusgaser. Betande djur håller landskapet i ekologisk balans och köttet kommer då från metabolt friska djur, vilket gör att vi också håller oss friska. Modern forskning visar att betande nötkreatur sannolikt är klimatneutrala.

Vi är fullt medvetna om det lidande och miljöförstöring som den storskaliga köttindustrin innebär för djur och natur. Nötkreatur som inte äter kraftfoder från monokulturer behöver två år för att bli slaktfärdiga. Djur som ges kraftfoder blir slaktfärdiga på ett år. Det odlade kraftfodret är spannmål och växtprotein, vilket gör att djuren blir feta och metabolt sjuka med tiden, liksom vi människor blir. Varken vi
människor eller våra husdjur är evolutionärt anpassade att äta spannmål (fermenterat?) eller kraftfoder.

Den industriella produktionen kräver hela tiden sammanslagning av mindre bondgårdar till större och effektivare produktionsenheter. Systemet kräver industriell snabbuppfödning för att bli lönsamt, men hos de flesta konsumenterna finns en önskan om ekologiskt och naturligt uppfött kött.

En radikal förändring måste till om vi vill leva i ett biologiskt hållbart samhälle - exploateringen av jordbruksmark måste omvandlas till ängens biologiska mångfald och det gräs, träd och buskar som inte betas av kan bli vinterfoder. Korna skulle fortfarande rapa, men mycket mindre och vi människor skulle inte längre tillföra några växthusgaser genom ettåriga monokulturer – eller de skulle i alla fall minska väsentligt. Vi skulle då slippa äta de nedbrytande spannmålsprodukterna och djuren skulle slippa äta onaturligt kraftfoder. Naturligt näringsbalanserat kött måste vara en
grundläggande mänsklig rättighet och det är en nödvändighet för vår hälsa,
välmående och i slutändan, evolutionära överlevnad.

BO FRICK

KERSTIN GULLBRAND

EVA JANSSON

GEORG LOWEJKO

MONICA LÖFSVED PETTERSSON

VÄSTERVIK