Jag är vegan - och springer maraton

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-01-29

Nutritionist: LRF:s utspel bottnar i okunskap

Mat är ett ämne som berör och många blir upprörda när köttnormen ställs på sin spets. Alla vill själva bestämma vad de äter och inte få pekpinnar om vad som är nyttigt.

Men LRF:s utspel går på tvärs mot kunskap och forskning.

Påståendet att kött behövs för att tjejer ska bli "snyggare" förstår jag inte riktigt. För att se frisk och fräsch ut behövs självklart bra näring, men då ger antioxidanter och fytonäringsämnen från frukt och grönsaker bättre effekt än kött.

Har man järnbrist kan man självfallet se trött och hängig ut, men då bör man ta järntillskott för att snabbt bygga upp järndepåerna. Man är inte på något sätt immun mot järnbrist bara för att man äter kött.

Det är dessutom moraliskt dumt att prata om att utseendet är viktigt för tonårsflickor, de blir tillräckligt bombarderade med ouppnåeliga skönhetsideal genom media.

Studier inom området visar att vegetarisk kost är fullgod kost för alla åldrar, inklusive flickor i tonåren. Flickor och kvinnor i allmänhet har ett högre behov av järn, men det finns inga studier som tyder på att järnbrist är vanligare hos vegetarianer än hos allätare.

Att det inte går att kombinera idrott och vegetarisk mat är också en seglivad myt. Det finns många exempel på elitidrottare som har valt strikt vegetarisk kost och lyckats bra inom sina discipliner: Scott Jurek, Carl Lewis, Brendan Brazier, Fiona Oaks och Serena Williams.

Jag är själv vegan och långdistanslöpare och multisportare och har aldrig upplevt kosten som en begränsande faktor, snarare tvärtom.

Jag har bland annat gjort 2.47 på maraton och vunnit otaliga bergsmaraton där uthållighet och fitness är avgörande. Jag har mött mycket skepsis mot veganmat och träning genom åren, men det bottnar oftast i okunskap inom näringslära. Det största problemet för idrottare är att äta tillräckligt många kalorier för att täcka energikonsumtionen. Det gäller både allätare och vegetarianer. Äter man tillräckligt stor mängd mat får man också i sig tillräckligt med näring. Proteinbrist är väldigt ovanligt i Sverige och i andra västländer och i de få fall det uppstår beror det på kraftig undernäring och sjukdom.

Idag stod LRF och grillade hamburgare på en skolgård I Nyköping. Skolan hade nämligen provat att inför en köttfri dag i veckan i matbespisningen.

Men en vegetarisk måltid i veckan för skolungdomar medför inga näringsmässiga hälsorisker för skolungdomar, snarare tvärtom då de flesta ungdomar idag äter för mycket snabbmat och för lite frukt och grönt.

En hög köttkonsumtion ökar däremot risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och övervikt. En storskalig köttproduktion är inte heller hållbart ur ett miljöperspektiv. Både FN och Svenska livsmedelsverket jobbar aktivt för att köttkonsumtionen ska minska och att konsumtionen av frukt och grönsaker ska öka.

LRF borde kanske läsa på mer om vegetarisk näringslära innan dom uttalar sig om vegetarisk kost i skolan.

Pernilla Berg