Föreslå fettskatt är feltänkt och förlegat

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-05-12

Jonas Colting: Ska folkhälsan räddas med ny skatt så gå på sockret

När folkhälsominister Gabriel Wikström (S) spekulerar i att införa en fettskatt på fet mat är han fel ute på alla tänkbara plan.

Wikströms utspel kom som en respons på den rapport som Världshälsoorganisationen WHO presenterade förra veckan. Den gav en dyster prognos om den framtida svenska folkhälsan och som förutspådde att var fjärde svensk kommer att vara fet om 15 år.

Minister Wikström säger att man ”inte kan utesluta” en fettskatt och att det krävs en ordentlig utredning om vad vi stoppar i oss för mat.

En sådan utredning skulle inte vara något annat än ett stort slöseri med skattemedel då modern forskning inom området redan tydligt påvisat vad det är som ligger bakom den galopperande överviktsepidemin. Det är inte fet mat som är boven utan söt mat! Söt mat, socker och raffinerade kolhydrater.

Trenden är skrämmande tydlig i hela västvärlden. Under de senaste 40 åren, då de fettsnåla och fettskrämda kostråden varit rådande paradigm, har konsumtionen av just socker och sötade livsmedel ökat på ett lavinartat sätt och som en följd har vi fått den problematik som WHO nu varnar för.

Trenden är ännu tydligare i USA där inte bara övervikt nu är ett gigantiskt folkhälsoproblem, utan också den explosionsartade ökningen av diabetes typ-2, en livsstilsrelaterad sjukdom som i högsta grad har ett samband med en överkonsumtion av socker.

Även i Sverige har vi sett en oroande ökning av diabetes typ-2. Sedan flera år tillbaka är det en vedertagen praxis, och av Socialstyrelsen en godkänd och rekommenderad metod, att erbjuda patienter med diabetes typ-2 rådgivning som bygger på att minimera socker och raffinerade kolhydrater till fördel för en fettrikare kost. Det här en behandling som har haft stor framgång hos många patienter.

Därför är den föreslagna fettskatten både förlegad, otidsenlig och missriktad. För vad skulle en fettskatt innebära? Ska smör, grädde och helmjölk beskattas hårdare? Kanske ägg? Eller varför inte kokosolja, avokado och mandlar? Allt detta har ett högt fettinnehåll.

Det är ju betydligt mer konstruktivt och intressant att diskutera en sockerskatt! En sockerskatt som inkluderar godis, läsk, sötade halvfabrikat eller snabbmat. Eller varför inte en skatt på alla förmodat hälsosamma men raffinerade livsmedel som sockerdopats, till exempel diverse juicer, mejeriprodukter och bröd? Och då inte en skatt som riktas mot individen eller konsumenten utan mot den livsmedelsindustri som envisas med att addera ett övermått av socker till sin produktion.

Faktum är att aktuella siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät visar att just Sverige kan vara ett undantag ifrån WHO:s prognos, som bygger på statistik från 2010. De senaste åren har smörförsäljningen slagit rekord i Sverige och lågkolhydratkost har varit den överlägset populäraste metoden för viktminskning. Att som ansvarig folkhälsominister då börja prata om fettskatt låter både insiktslöst och okunnigt.

Man kan egentligen ställa sig frågan varför vi över huvudtaget ska ha en ny skatt. Är fler skatter verkligen vägen till bättre folkhälsa? Varför inte stimulera och uppmuntra till mer rörelse och motion? Börja med skolan där rörelseglädje, fysisk lek och aktivitet borde få minst en schemalagd timme om dagen! Men bygg också fler simhallar och motionsanläggningar. Momsbefria träningsutrustning och cyklar. Initiera mer träning på betald arbetstid. Det finns mycket att göra.

Mer motion föder ett intresse för hälsosam mat och det är vägen till bättre folkhälsa!

Jonas Colting